USA: Bidens administration hyllar Sverige

2023 01 20

Ukraina hade hoppats på besked om leverans av de tysktillverkade stridsvagnarna Leopard 2 idag.

Något sådant blev det dock inte då västaktörerna inte kom överens på det möte som organiserats på flygbasen Ramstein i Tyskland, rapporterar The Guardian.

– Jag har inga tillkännagivanden att göra, och du hörde den tyske försvarsministern säga att de inte har fattat ett beslut om Leopard-stridsvagnar, sade USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som var värd för hela mötet, när han mötte pressen.

Hyllade Sverige

Austin tillade:

– Det vi verkligen fokuserar på är att se till att Ukraina har den kapacitet som de behöver för att bli framgångsrika just nu. Så vi har stora möjligheter mellan nu och våren när de påbörjar sin motoffensiv.

Den amerikanska försvarsministern lyfte upp flera europeiska länder och hyllade deras agerande för att hjälpa Ukraina.

Bland annat Sverige, vilket snappats upp av Svenska Dagbladet.

Detta i samband med en fråga om han ansåg att Tyskland “gör tillräckligt för att visa på riktigt ledarskap i Europa".

– Ja, men vi kan alla göra mer, svarade Austin och exemplifierade då med Sveriges bidrag som han kallade “ett väldigt kapabelt paket”.

Sverige kan skicka stridsvagnar

Paketet som USA:s försvarsminister syftade på är det som innehåller artillerisystemet Archer samt avancerade stridsfordon, som regeringen igår meddelade att man ska skicka till Ukraina.

Ikväll har även den svenska försvarsministern Pål Jonsson (M) uttalat sig om att det bara är en tidsfråga innan de tysktillverkade stridsvagnarna också skickas.

Han utesluter inte heller att även Sverige kan skicka stridsvagnar för att hjälpa Ukraina i kriget.

– Vi har inga invändningar mot att skicka stridsvagnar till Ukraina, säger han till Sveriges Radio.

"Finns inga alternativ"

Efter att mötet i Ramstein misslyckades med att komma överens om leverans av stridsvagnarna idag kommenterade Ukrainas president Volodymyr Zelensky att det "inte finns något annat alternativ" än att se till att skicka dem.

– Vi förväntar oss starka beslut, sade den ukrainska ledaren enligt The Guardian inför det att toppmötet skulle äga rum.

Varnade för tredje världskrig

Tidigare i veckan pekade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki ut Tyskland och uppmanade indirekt landets förbundskansler att ta itu med den känsliga frågan om tyska stridsvagnar i östra Europa.

– Ett nederlag för Ukraina kan bli ett förspel till tredje världskriget, uttryckte Moraeicki på Twitter under ett besök i Berlin.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen