Befarar tortyr, kidnappningar och massmord om Putin tar över Kyiv

2022 02 25

Ryska trupper närmar sig Kyivs stadskärna.

En ockupation av huvudstaden kan i längden leda till att hela Ukraina faller. Men när skottröken har lagt sig kan nästa hemska fas från ockupationsmakten inledas.

Har uppgifter

USA uppger att Ryssland och Putin innehar en lista innehållandes namn på ukrainare som ska dödas eller sändas till fångläger vid en ockupation, uppger Washington Post.

Landets utrikesminister Antony Blinken har tidigare uttalat sig om detta faktum.

Allt pekar på det

– Alla bevis pekar på att Ryssland kommer att omringa och hota Kyiv. Och vi tror att Moskva har utvecklat en plan för omfattande brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt ännu värre – mot det ukrainska folket, uppgav USA:s utrikesminister Tony Blinken, till amerikanska medier.

Blinken utvecklade inte vad ”potentiellt värre” innebär. 

Har informerat FN

USA har informerat FN om att de har trovärdig information som tyder på att Moskva håller på att sammanställa listor på ukrainare som ska dödas eller skickas till läger. Informationen kommer från ett brev från USA till FN:s människorätt, som Washington Post tagit del av.

I brevet går det att läsa att Moskvas planer skulle innebära: ”tortyr, påtvingande försvinnanden och utbrett mänskligt lidande”.

De riskerar att drabbas

I brevet framgår det att journalister, HBTQ-personer, olika typer av aktivister och religiösa personer bedöms finnas med på dödslistor vars genomförande befaras verkställas efter en militär ockupation – en ockupation som följer efter en total invasion, vilket är vad som nu tycks ske från Ryssland och Putinregimen.

Ryssland har gjort det förut

USA framhåller att man sett liknande agerande av Ryssland efter tidigare ryska operationer.

– Det har inkluderat planerade mord, kidnappning, tvingade försvinnanden, fängslande och användande av tortyr, framhåller  USA:s ambassadör Bathsheba Nell Crocker.

Dödliga metoder

– Vi har också trovärdig information om att ryska trupper sannolikt kommer att använda dödliga metoder för att skingra fredliga protester eller på annat sätt motverka fredligt motstånd från den civila befolkningen.

Läs brevet här

Foto: Nato, President of Russia

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen