Upptäckt i brittiska berg oroar forskare

2022 10 09

Experten på snö, Iain Cameron, kunde nyligen rapportera om ännu ett snöfritt år i den skotska nationalparken Cairngorms.

Efter att ha varit på platsen bara några dagar tidigare och då kunnat se ett "plåster av snö", kom han åter kort därpå och fick då information som sett över tid är väldigt ovanlig, men som tenderat bli allt vanligare de senaste åren.

– Så där har vi det. Det är bekräftat att Skottland är snöfritt igen, framhöll han på sitt Twitterkonto, enligt den brittiska kanalen BBC.

Plåstret av snö borta

Han tillade:

– Det sista plåstret över Sfinxen försvann någon gång under de senaste 24 timmarna.

I ytterligare en tweet underströk han:

– Jag är inte en klimatolog (inte ens en akademiker), men det är en ganska uppenbar färdriktning.

Det är fjärde gången på de senaste sex åren som platsen är helt snöfri.

Sammanlagt har den varit snöfri endast nio gånger under de senaste 300 åren: 1933, 1959, 1996, 2003, 2006, 2017, 2018, 2021 och nu 2022.

Snö sedan 1700-talet

Dessförinnan någon gång under 1700-talet.

Cameron har forskat kring snö i allmänhet och snö i Skottland i synnerhet under 25 år och har bland annat författat boken The vanishing ice.

Platsen där snötäcket studerats extra noga kom till under den senaste istiden och är känd för mängden snö som brukar hålla sig intakt trots värmande sommarmånader.

Cameron utförde under många år studierna av platsen i samarbete med Dr Adam Watson, en numer bortgången biolog som ofta kom att kallas Dr Cairngorms tack vare de många åren av arbete på platsen.

Delar av Watsons studier kring platsen byggde på information som överlämnats från generationer till generationer, från dem som arbetat och besökt platsen.

Namnet, Sfinxen, har platsen getts från den intilliggande klätterväggen.

Foto: Iain Cameron, Twitter

Text: Redaktionen


22 oktober 2025

Coop går ut med varning till kunder

2026 02 07

Coop tvingas nu varna kunderna.

Under den senaste tiden har flera myndigheter och företag gått ut med bedrägerivarningar.

Tidigare i veckan varnade exempelvis Biltema för bedrägeriförsök.

Nu är det Coops tur att skicka ut ett sådant meddelande till kunderna med anledning av bluffannonser som dyker upp på sociala medier.

Facebook och instagram

Enligt matjätten dyker bluffannonser upp på bland annat facebook och instagram där det står att användare kan vinna tävlingar.

– Det cirkulerar annonser med tävlingar i sociala medier (Facebook och Instagram), där man påstås kunna vinna bland annat Coop-presentkort, varnar Coop.

“Klicka inte”

Bedragarna i fråga hoppas kunna vagga in de tilltänkta offren i en falsk känsla av trygghet när de ser Coops varumärke.

Men den som klickar på länken ger bedragaren möjlighet att inleda sitt bedrägeri.

– Får du upp en sådan tävlingsannons ska du inte klicka på någon knapp/anmäla dig. Anmäl gärna bedrägeri eller bedrägeriförsök till polisen, fortsätter Coop.

Läs mer: Oväntad upptäckt i solceller – levererats till Sverige

Så blir du svårlurad

Under de senaste åren har bedrägerier i Sverige blivit ett allt större problem.

Brottslingar gör miljardvinster varje år – och det blir allt svårare för många att skydda sig.

Sveriges banker har därför lanserat initiativet “svårlurad” för att hjälpa svenskarna att bli bättre på att se igenom bedragarna.

Främsta tipsen

Här är de främsta tipsen från “svårlurad”.

- Lägg på om samtalet känns konstigt och agera inte på uppmaningar i oväntade sms.

- Använd inte din e-legitimation (exempelvis BankID) eller logga in med din säkerhetsdosa på någon annans uppmaning.

- Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning.

- Banken ringer inte för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter.

Läs mer: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


6 februari 2026

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 07

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.  

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen