Upptäckt i brittiska berg oroar forskare

2022 10 09

Experten på snö, Iain Cameron, kunde nyligen rapportera om ännu ett snöfritt år i den skotska nationalparken Cairngorms.

Efter att ha varit på platsen bara några dagar tidigare och då kunnat se ett "plåster av snö", kom han åter kort därpå och fick då information som sett över tid är väldigt ovanlig, men som tenderat bli allt vanligare de senaste åren.

– Så där har vi det. Det är bekräftat att Skottland är snöfritt igen, framhöll han på sitt Twitterkonto, enligt den brittiska kanalen BBC.

Plåstret av snö borta

Han tillade:

– Det sista plåstret över Sfinxen försvann någon gång under de senaste 24 timmarna.

I ytterligare en tweet underströk han:

– Jag är inte en klimatolog (inte ens en akademiker), men det är en ganska uppenbar färdriktning.

Det är fjärde gången på de senaste sex åren som platsen är helt snöfri.

Sammanlagt har den varit snöfri endast nio gånger under de senaste 300 åren: 1933, 1959, 1996, 2003, 2006, 2017, 2018, 2021 och nu 2022.

Snö sedan 1700-talet

Dessförinnan någon gång under 1700-talet.

Cameron har forskat kring snö i allmänhet och snö i Skottland i synnerhet under 25 år och har bland annat författat boken The vanishing ice.

Platsen där snötäcket studerats extra noga kom till under den senaste istiden och är känd för mängden snö som brukar hålla sig intakt trots värmande sommarmånader.

Cameron utförde under många år studierna av platsen i samarbete med Dr Adam Watson, en numer bortgången biolog som ofta kom att kallas Dr Cairngorms tack vare de många åren av arbete på platsen.

Delar av Watsons studier kring platsen byggde på information som överlämnats från generationer till generationer, från dem som arbetat och besökt platsen.

Namnet, Sfinxen, har platsen getts från den intilliggande klätterväggen.

Foto: Iain Cameron, Twitter

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 26

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Ny trafikregel på gång – finns redan i Tyskland

2026 01 26

Flera europeiska länder har en trafikregel som i dagsläget saknas i Sverige.

Nu kan Sverige vara på väg att följa i fotspåren av bland annat Tyskland.

Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda en ny regel kring minimiavstånd vid omkörning av cyklister.

– Uppdraget till Transportstyrelsen går ut på att öka trafiksäkerheten för cyklister utan att försämra trafiksäkerheten i andra delar av trafiken eller påtagligt minska framkomligheten för motorfordon, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), i ett uttalande.

Redovisas 30 augusti

Myndigheten har till den 30 augusti 2026 på sig för att utreda frågan.

Då ska uppdraget redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

– Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra en analys av trafiksäkerhetseffekter, internationella erfarenheter och skillnader mellan tätort och landsväg, uppger regeringen.

”Dra lärdom av andra länder”

Förhoppningen är att en tydligare reglering ska skapa en säkrare trafikmiljö, men också uppmuntra fler till att cykla.

– För att skapa trygga förutsättningar för att cykla är det viktigt att skapa säkra och tydliga regler om ett tillräckligt avstånd för säker omkörning av cyklister och dra lärdom av hur andra europeiska länder arbetat för detta, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Vi hoppas att det kommer uppmuntra till ännu mer till cykling, både som träningsform och i vardagen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Tyskland och Spanien

Liknande regler finns redan i exempelvis Tyskland och Spanien.

I Tyskland måste motortrafik hålla minst 1,5 meters avstånd i sidled i städer, och två meter på landsvägar.

I Spanien måste motorfordon, utöver att hålla ett avstånd på 1,5 meter, också sänka hastigheten till 20 kilometer i timmen under hastighetsgränsen vid omkörning av cyklister, rapporterar Vi Bilägare.

Transportstyrelsen kritisk

Transportstyrelsen har tidigare ställt sig kritiska till införandet av liknande regler med motiveringen att det kan stoppa upp trafiken.

– Olika typer av trafikmiljöer innebär olika förutsättningar och en tvingande regel kan få negativ påverkan på trafiken. Exempelvis kan lastbilar och bussar få svårt att köra om cyklister, säger Christopher Patten, till Vi Bilägare.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Glatt besked för alla som tankar bilen

Foto: Musa Haef

Text: Redaktionen