Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

2022 01 26

Just nu pågår brottsutredningar kring misstänkt fusk för de ekonomiska coronastöden till företag. 

Det är Ekobrottsmyndigheten som utreder de misstänkta brotten. Det pågår 70 förundersökningar om misstänkt fusk med omställningsstöd och 170 förundersökningar om misstänkt fusk med korttidspermitteringar.

Inte ovanligt att företag överdriver omsättningstappet 

Fusket kan handla om att företag påstår att de förlorat mer pengar på pandemin än de egentligen har.

 - Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges radio.

Dock inga riktigt stora belopp i utredningarna

- Det handlar om alltifrån belopp i storleksordningen 10 000 till 20 000 kronor och upp mot en eller flera miljoner. Några riktigt stora belopp, alltså tiotals miljoner, har vi inte sett i de anmälningar som kommit in till myndigheten, säger Henric Fagher.

Skatteverkets kontroller hittar de flesta fuskförsöken

-  Vår uppfattning är att den kontroll som Skatteverket gör i samband med att de prövar en ansökan är bra och att man där upptäcker många försök till fusk och att man kan stoppa detta innan det leder till felaktiga utbetalningar, säger chefsåklagare Fagher till Sveriges radio.

Mer än hundra pågående utredningar kring misstänkt bedrägeri

Åklagarmyndigheten har ingen statistik över antalet åtal kring fusk med korttidspermitteringar. Men enligt polisen finns det 170 pågående förundersökningar om misstänkt bedrägeri.

Regeringen har infört stödåtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige, här är några av dem:

▪Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp

Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Den maximala subventionsgraden, det vill säga storleken på stödet, är mellan 70-90 procent av företagets fasta kostnader eller icke-täckta fasta kostnader.

▪Skattereduktion för investeringar i inventarier 

Med en tillfällig skattereduktionen får företagen incitament att tidigarelägga och öka investeringarna. Det kan bidra till återhämtningen av ekonomin, men också påskynda omställningen. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021 och lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022. 

▪Korttidspermittering för minskade lönekostnader

Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 till och med september 2021. 

▪Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga

För att motverka pandemins negativa konsekvenser för unga på arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 31,42 till 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Förslaget underlättar för företag att behålla och nyanställa personal och möjliggör en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som anställer många unga.

Foto: Ekobrottsmyndigheten

Text: Redaktionen


JUST NU: Svensk har vunnit en kvarts miljard

2024 07 26

En svensk har vunnit en kvarts miljard men har ännu inte gått att få tag på.

Det meddelar Svenska Spel.

Personen har vunnit 250 miljoner kronor på Eurojackpot, vilket är den högsta vinsten sedan 2018.

Den vinnande Eurojackpot-raden har lämnats in i Skåne län.

─ Det ska bli otroligt spännande att ringa den som lämnat in den vinnande raden. Hur kommer beskedet att tas emot? frågar sig Filippa Jartén, kommunikatör på Svenska Spel Tur, i ett uttalande.

Samtal att minnas

Svenska Spel har alltså inte fått tag på vinnaren än, rapporterar TV4.

Vem det än är så kommer den personen att få beskedet att vinsten uppgår till svindlande 250 951 363 kronor.

─ Jag kan inte föreställa mig hur man kan tänkas reagera på en så stor vinst. Men en sak är säker, det kommer garanterat bli ett samtal som vi båda kommer minnas resten av livet, säger Filippa Jartén.

Inför fredagens dragning hade jackpotten stigit till cirka 480 miljoner kronor.

Den svenska vinnaren med 5+2 rätt delar dock vinsten med en vinnare i Norge, som alltså också vinner 250 miljoner kronor.

Kallas till bankmöte

När man vinner så här stora summor pengar så får man pengarna i samband med ett bankmöte.

─ När det är en vinst på en helt orimligt hög nivå krävs såklart extra varsamhet och omsorg. Vinsten kommer därför att betalas ut i samband med ett bankmöte där vinnaren får juridisk-, ekonomisk- och säkerhetsrådgivning, säger Filippa Jartén.

En av de största vinsterna någonsin

Vinsten är en av de högsta någonsin hos Svenska Spel Tur.

─ Denna vinst klättrar sig upp på tredje plats över största spelvinster hos Svenska Spel Tur någonsin. Rekordvinsten är på 562 miljoner kronor till Örebro år 2019, berättar hon.

Enligt Svenska Spel är det här åttonde gången som jackpotten på Eurojackpot går till Sverige.

Senast det hände så gick vinsten till en spelare i Gislaved som i februari vann 173 miljoner kronor.

I fredagens dragning var det även flera andra som kammade hem stora vinster på Eurojackpot.

– Totalt blev fyra svenska spelare miljonärer på Eurojackpot under kvällens dragning, enligt Filippa Jartén.

Text: Redaktionen


Svenska artister i gemensam protest

2024 07 26

Ett flertal svenska musikartister protesterar mot vad de upplever som en stor orättvisa.

Protesten riktar sig mot det svenska momssystemet.

Systemet har länge varit starkt omdebatterat, eftersom det anses missgynna dansband.

Nu har flera av Sveriges mest kända dansband skrivit på ett gemensamt upprop mot den så kallade ”dansbandsmomsen”, rapporterar Dansbandsnytt.

Kända band har skrivit på

Bland de band som skrivit under uppropet finns kända dansband som Streaplers, Fernandoz, BlackJack, Callinaz, Larz Kristerz och Matz Bladz.

De protesterar mot att momssatsen för dansbandsarrangemang är 25 procent, medan det för andra musikframträdanden är 6 procent.

– Dansbandsmomsen är en kvarleva som borde tas bort. Kultur är kultur, oavsett om man står, sitter eller dansar till musiken, säger Joakim O. Agerskov, tidigare dansarrangör och en av personerna bakom uppropet, till tidningen.

”Tittar på varandra mer än på oss”

När publiken är sittande eller stående så är det alltså bara 6 procents moms på biljetten, men om publiken dansar så är det 25 procent.

– Skatteverkets argument var väl att fokuset ligger på dansarna, att de tittar på varandra mer än på oss, och att det därmed inte skulle klassas som konsert, säger Jonas Nordqvist, sångare i Callinaz, till SR.

Hans bandkollega Carolina Skaarup Lagerborg menar att den så kallade ”dansbandsmomsen” gör stor skada för hela branschen.

– Alltså, framför allt så påverkar det ju oss i den utsträckning att arrangörerna blir mest utsatta, skulle jag säga, att man vågar kanske inte som ny arrangör arrangera dans för att det är mycket dyrare, säger hon till radiokanalen.

”Systemet bör ses över”

Flera politiker i skatteutskottet har uttryckt förståelse för dansbandens missnöje.

– Hela systemet bör ses över, har Niklas Karlsson (S) tidigare sagt till Dansbandsnytt.

Även Per Söderlund (SD), som är vice ordförande i skatteutskottet, har beskrivit systemet som ”vansinnigt”, enligt tidningen.

Foto: M. Wagner

Text: Redaktionen