Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

2022 01 26

Just nu pågår brottsutredningar kring misstänkt fusk för de ekonomiska coronastöden till företag. 

Det är Ekobrottsmyndigheten som utreder de misstänkta brotten. Det pågår 70 förundersökningar om misstänkt fusk med omställningsstöd och 170 förundersökningar om misstänkt fusk med korttidspermitteringar.

Inte ovanligt att företag överdriver omsättningstappet 

Fusket kan handla om att företag påstår att de förlorat mer pengar på pandemin än de egentligen har.

 - Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges radio.

Dock inga riktigt stora belopp i utredningarna

- Det handlar om alltifrån belopp i storleksordningen 10 000 till 20 000 kronor och upp mot en eller flera miljoner. Några riktigt stora belopp, alltså tiotals miljoner, har vi inte sett i de anmälningar som kommit in till myndigheten, säger Henric Fagher.

Skatteverkets kontroller hittar de flesta fuskförsöken

-  Vår uppfattning är att den kontroll som Skatteverket gör i samband med att de prövar en ansökan är bra och att man där upptäcker många försök till fusk och att man kan stoppa detta innan det leder till felaktiga utbetalningar, säger chefsåklagare Fagher till Sveriges radio.

Mer än hundra pågående utredningar kring misstänkt bedrägeri

Åklagarmyndigheten har ingen statistik över antalet åtal kring fusk med korttidspermitteringar. Men enligt polisen finns det 170 pågående förundersökningar om misstänkt bedrägeri.

Regeringen har infört stödåtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige, här är några av dem:

▪Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp

Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Den maximala subventionsgraden, det vill säga storleken på stödet, är mellan 70-90 procent av företagets fasta kostnader eller icke-täckta fasta kostnader.

▪Skattereduktion för investeringar i inventarier 

Med en tillfällig skattereduktionen får företagen incitament att tidigarelägga och öka investeringarna. Det kan bidra till återhämtningen av ekonomin, men också påskynda omställningen. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021 och lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022. 

▪Korttidspermittering för minskade lönekostnader

Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 till och med september 2021. 

▪Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga

För att motverka pandemins negativa konsekvenser för unga på arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 31,42 till 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Förslaget underlättar för företag att behålla och nyanställa personal och möjliggör en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som anställer många unga.

Foto: Ekobrottsmyndigheten

Text: Redaktionen


JUST NU: Intern kritik mot Andersson – ”Riskerar förlora valet”

2025 11 30

Magdalena Andersson (S) får kritik inifrån.

Enligt opinionsmätningar har Andersson och Socialdemokraterna ett bra utgångsläge inför valet 2026.

Trots det väcks nu intern kritik mot partiets linje – med en varning om att S ändå riskerar att förlora valet.

”Sambandet brutalt tydligt”

Anna Quarnström (S), ordförande för S-föreningen Funktionshinder och Jämlikhet samt riksdagskandidat, riktar hård kritik mot partiets nuvarande inriktning.

Socialdemokraterna vill ingenting längre – och har låtit budgetdisciplin gå före mänsklig värdighet, menar hon i en debattartikel i DN.

Detta anser hon har bäddat för partier som Sverigedemokraterna.

– Sambandet borde vara brutalt tydligt. När trygghetssystemen sviker, söker sig väljarna till de som lovar att välta bordet. När politiken abdikerar från att lösa människors vardagsproblem, då dör tilliten, skriver Anna Quarnström i debattartikeln.

Sverige och socialdemokratin byggde sin styrka på jämlikhet, och måste fortsätta utveckla välfärdsstaten för att förbli relevanta, menar debattören.

– Vi socialdemokrater måste sluta be om ursäkt för att välfärd kostar pengar. Politik är att vilja. Och just nu måste Socialdemokraterna vilja investera. Vi måste vilja anställa fler i vården, ge omsorgspersonalen drägliga villkor och stärka sjukförsäkringen, anser Anna Quarnström.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

”Riskerar förlora nästa val”

Tidöpartierna ligger just nu efter oppositionen i flera opinionsmätningar.

Men besvikelse över svikna vallöften från regeringen kommer inte att ge S några gratisröster, menar debattören, som varnar för att partiet riskerar att förlora valet 2026.

– Förtroende får man inte genom andras misslyckanden, utan genom egen handlingskraft. Utan den insikten riskerar partiet inte bara att förlora nästa val – vi riskerar att göra oss själva irrelevanta, skriver Anna Quarnström i debattartikeln.

Sjukvården viktigaste valfrågan

S ligger emellertid bra till i många opinionsmätningar, och Magdalena Andersson har höga förtroendesiffror.

En ny mätning bekräftar dock att välfärden är viktig för väljarna, rapporterar SR.

Enligt mätningen från Indikator Opinion har sjukvården dragit ifrån som den viktigaste valfrågan för väljarna.

21 procent anser att sjukvården är den viktigaste valfrågan, enligt undersökningen.

S rankas dock också som det bästa sjukvårdspartiet.

Den näst viktigaste valfrågan är lag och ordning, som hamnar på 16 procent.

Den frågan domineras av SD och M, rapporterar radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Varning om ryska stridsflyg – ”Nato kan inte svara”

2025 11 30

Forskare varnar om ryska stridsflygplan.

Ryska stridsflygplan har varit framgångsrika i kriget i Ukraina.

Fiender har skjutits ned från upp till 177 kilometers avstånd med jaktrobotar.

Nu varnar forskare för att många Natovapen inte kan matcha den ryska förmågan.

Stora ryska framgångar

Ryska defensiva jaktflygpatruller har varit anmärkningsvärt framgångsrika, rapporterar Iltalehti.

Forskare vid Royal United Services Institute menar att ryska jaktflygplan av modellen Sukhoi Su-35S har haft särskilt stora framgångar.

Det har hindrat Ukraina från att använda sina stridsflygplan nära frontlinjen i någon större utsträckning, enligt forskarna, med undantag för när man använder långdistansvapen.

Ryssland har ofta kunnat uppnå segrar i luften mot ukrainska stridsflygplan, även på långt avstånd. Jaktroboten Vympel R-37M har varit av stor betydelse för Ryssland, och ukrainska plan har kunnat skjutas ned från ett avstånd på upp till 177 kilometer.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Ryska förmågan utvecklas

Nu varnar forskarna för att Natoländer behöver se över sin egen förmåga.

– Enligt forskarna är detta (177 km) en betydligt längre sträcka än vad majoriteten av Natos luft-till-luft-vapen skulle klara av, rapporterar tidningen.

Ryssland har dock i stor utsträckning gynnats av att Ukrainas utrustning inte har haft effektiva radarvarningen, åtminstone när det gäller äldre stridsflygplan, enligt tidningen.

Nato har överlag en högre förmåga än Ryssland när det gäller luftstrid, ändå menar forskarna att många Natoländer måste se upp.

Ryssarna har också utvecklat sin Su-35S-flotta under kriget, menar de.

– Särskilt har bildkapaciteten hos syntetisk aperturradar (SAR) förbättrats både för målmålsökning och skadebedömning, rapporterar tidningen.

Förhandlar om fredsplan

Den ryska aggressiviteten fortsätter att skapa oro i världen, samtidigt som förhandlingar om den föreslagna fredsplanen pågår.

En ukrainsk delegation har nu rest till USA för att fortsätta förhandla om fredsplanen, rapporterar Kyiv Independent.

Volodymyr Zelenskyj säger sig vara hoppfull och menar att amerikanarna har visat tecken på konstruktivitet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Foto: Anna Zvereva Wikimedia

Text: Redaktionen