Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

2022 01 26

Just nu pågår brottsutredningar kring misstänkt fusk för de ekonomiska coronastöden till företag.

Det är Ekobrottsmyndigheten som utreder de misstänkta brotten. Det pågår 70 förundersökningar om misstänkt fusk med omställningsstöd och 170 förundersökningar om misstänkt fusk med korttidspermitteringar.

Inte ovanligt att företag överdriver omsättningstappet

Fusket kan handla om att företag påstår att de förlorat mer pengar på pandemin än de egentligen har.

- Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges radio.

Dock inga riktigt stora belopp i utredningarna

- Det handlar om alltifrån belopp i storleksordningen 10 000 till 20 000 kronor och upp mot en eller flera miljoner. Några riktigt stora belopp, alltså tiotals miljoner, har vi inte sett i de anmälningar som kommit in till myndigheten, säger Henric Fagher.

Skatteverkets kontroller hittar de flesta fuskförsöken

- Vår uppfattning är att den kontroll som Skatteverket gör i samband med att de prövar en ansökan är bra och att man där upptäcker många försök till fusk och att man kan stoppa detta innan det leder till felaktiga utbetalningar, säger chefsåklagare Fagher till Sveriges radio.

Mer än hundra pågående utredningar kring misstänkt bedrägeri

Åklagarmyndigheten har ingen statistik över antalet åtal kring fusk med korttidspermitteringar. Men enligt polisen finns det 170 pågående förundersökningar om misstänkt bedrägeri.

Regeringen har infört stödåtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige, här är några av dem:

Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp

Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Den maximala subventionsgraden, det vill säga storleken på stödet, är mellan 70-90 procent av företagets fasta kostnader eller icke-täckta fasta kostnader.

Skattereduktion för investeringar i inventarier

Med en tillfällig skattereduktionen får företagen incitament att tidigarelägga och öka investeringarna. Det kan bidra till återhämtningen av ekonomin, men också påskynda omställningen. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021 och lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Korttidspermittering för minskade lönekostnader

Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 till och med september 2021.

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga

För att motverka pandemins negativa konsekvenser för unga på arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 31,42 till 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Förslaget underlättar för företag att behålla och nyanställa personal och möjliggör en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som anställer många unga.

Foto: Ekobrottsmyndigheten

Text: Redaktionen

JUST NU: 54 ryska fartyg har stoppats – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen

80 procent vill ha svar om bankerna – regeringen tiger

2025 11 28

Regeringen vill inte lämna ut information till bankkunder.

Bankbedrägerier har varit ett enormt problem de senaste åren – tusentals svenskar har drabbats.

80 procent av bankkunderna kan tänka sig att byta bank för att få en högre grad av säkerhet, enligt en undersökning från Villaägarna.

Men regeringen vägrar ge bankkunderna den information de behöver, menar kritiker.

Regeringen vill inte avslöja statistiken

Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, skriver i en debattartikel i DN att staten vet vilka banker som är osäkra.

Men du som bankkund får inte ta del av den informationen.

När kriminella brukade råna banken var det banken som stod för förlusterna, men när de har övergått till bedrägerier så får kunderna betala, menar Stenberg.

Det finns statistik över vilka banker som slarvar med säkerheten, men den skyddas av sekretess. Om den informationen blev offentlig så skulle kunderna kunna byta till en mer säker bank.

– Regeringen låter dock inte Finansinspektionen avslöja bankbedrägeristatistiken, så att kunderna kan byta bank och pengaflödet kan minska till de kriminella nätverken, skriver Ulf Stenberg i debattartikeln.

Regeringen är till och med beredd att göra 13-åringar straffmyndiga för att bekämpa kriminaliteten – men de vågar inte vidta åtgärder som innebär att bankerna riskerar att påverkas, menar Villaägarnas chefsjurist.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Påverkas av banklobbyn

Debattören anser att regeringen låter sig styras av den starka banklobbyn.

Han jämför med länder som Storbritannien, där statistiken är mer offentlig och bankerna har ett större ekonomiskt ansvar vid bedrägerier.

Men i Sverige har kunder ingen möjlighet att skydda sig genom att byta till en mer säker bank. Det gör att bedrägerierna ökar, och dessa finansierar i sin tur annan brottslighet.

– Bara för att regeringen förvägrar kunderna en högst rimlig konsumentupplysning om vilka banker som har högst risk för bedrägerier, menar Ulf Stenberg i debattartikeln.

Norden är extra drabbat

Bedrägerier har blivit ett allt större problem de senaste åren.

En rapport från börsföretaget Nasdaq visar också att bankbedrägerier mot äldre är betydligt vanligare i Norden än i övriga Europa, har SvD tidigare rapporterat.

Brottsvinsterna uppgår till många miljarder kronor per år. Under 2023 uppgick den totala summan för bankbedrägerier i Europa till 1 000 miljarder kronor, enligt rapporten.

Av dessa kom 19 procent från bedrägerier mot äldre. I Norden var dock motsvarande andel dubbelt så hög – hela 38 procent, enligt rapporten.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen