Upprört läge i Norge – på väg att utlysa kris

2023 11 01

Det skakar i Norges regering.

Anledningen hittas i EU – trots att Norge inte är medlem i unionen.

Landets regering implementerar dock i regel samtliga lagar som stiftas i Bryssel och som går genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Men nu ställer ett potentiellt införlivande av ett omdebatterat EU-paket till det för den norska regeringen.

Det gäller ett nytt lagförslag om ren energi för alla européer, rapporterar Politico.

Nära regeringskris

Norges regering leds av statsminister Jonas Gahr Støre från Arbeiderpartiet.

I regeringskoalitionen ingår dock även Senterpartiet, som menar att EU-paketet hotar landets suveränitet i energifrågan.

Det fruktas att en sådan lag ska undergräva den inhemska kontrollen över Norges egna naturresurser.

Och Senterpartiet är beredda att ställa ett ultimatum – man hoppar av samarbetet och utlöser regeringskris om det är det som krävs för att stoppa införlivandet av EU-paketet.

– Det ligger inte på regeringens bord nu och om det kommer upp kommer Senterpartiet inte att låta det passera. Vi kommer inte att ge upp mer makt i den här frågan, säger Trygve Slagsvold Vedum, finansminister och partiledare för Senterpartiet, till Dagbladet.

"Ett känsligt ämne"

Senterpartiet har länge kampanjat för sitt motstånd mot EU:s energipolitik.

– Det råder ingen tvekan om att det här är ett känsligt ämne för oss alla. Vi måste utvärdera fallet med det i åtanke och försöka hitta en lösning som stärker oss i slutändan, säger Terje Aasland, olje- och energiminister till norska NTB.

Kan tvinga lämna makten

Om Senterpartiet gör verklighet av sitt hot om att hoppa av regeringen lämnar de Arbeiderpartiet ensamma.

Men det blir i praktiken omöjligt för Gahr Støre att försätta att styra själva då partiet enbart innehar 48 av de totalt 169 parlamentsplatserna.

Alternativet kan istället bli att makten återgår till det center-högerkonservativa blocket.

Kritiserar samarbetet

Norge har ett stort överskott på energi tack vare sina goda naturresurser.

Men när energipriserna sköt i höjden under fjolåret riktades många kritiska röster mot samarbetet med EU i den aktuella frågan.

Det har även riktats krav från landet att lämna allt energisamarbete med unionen överhuvudtaget.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen