Föräldrar förtvivlade: Skolelever flyttas till utsatt område

2023 11 08

Samtliga mellanstadieelever på Västanbyns skola utanför Sandviken ska flytta till Murgårdsskolan i centrala Sandviken. 

De styrande partierna i kommunen,  Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har gått fram med beslutet. Partierna har fått stöd av Vänsterpartiet.  

Murgårdsskolan kommer att bli en 4-9 skola och Västanbyns skola en F-3 skola. Förändringen sker stegvis och ska vara helt genomförd till läsåret 2027/28.

Beslutet syftar bland annat till att bryta segregationen på Murgårdsskolan som ligger i ett socialt utsatt område.

– Beslutet går i linje med vårt uppdrag, att ge alla elever förutsättningar att nå godkända resultat i våra skolor. Det är viktigt att alla instanser i samhället tar ansvar och gör det vi kan för att bryta segregation, säger Jenny Karlsson (C), ordförande i kunskapsnämnden.

Minna Holmqvist, som är skolchef på Sandvikens kommun, ser även positivt på beslutet.

– Beslutet skapar förutsättningar att erbjuda alla elever en bra och likvärdig skola. Nu börjar den praktiska planeringen. Förändringarna kommer att ske successivt. Det ger möjlighet för alla inblandade, elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare att förbereda sig och känna sig trygga i processen.

Föräldrar förtvivlade

Kommunens positiva inställning delas inte av många föräldrar från det välbärgade området Västanbyn.

Tre föräldrar reagerar kraftigt på beslutet i en intervju med Gefle Dagblad.

– Man har ju vetat att de skulle ta beslutet, men man fick en stor klump i magen. Vi känner oss förtvivlade och bakbundna, säger en förälder till tidningen.

Föräldrarna uppger att de är medvetna om integrationsproblemen, men anser inte att förflyttning av skolelever är en lämplig lösning på problemet.

– Det blir ju att våra barn gör politikernas arbete. Våra barn är det viktigaste vi har och istället borde politikerna satsa på bostäder och vart det byggs.

Ska ta oron på allvar

Ordföranden i kunskapsämnen, centerpartisten Jenny Karlsson, framhåller att hon förstår att förändringarna kan skapa oro hos många familjer.

– Barnen har själv fått framföra sin talan om vad de ser för oro med det här. Men det är också väldigt mycket hoppfullhet och framtidstro i deras åsikter. Att man ser fram emot en ny skola och framförallt nya kamrater. Men oron som finns ska vi absolut ta på allvar, säger hon till Gefle Dagblad.

Liknande projekt 2021

För två år sedan skedde en liknande förändring i Sandviken för att minska segregationen i kommunen.

Då omfördelades årskurser mellan Norrsätraskolan och Vallhovsskolan. Det blev en lyckad förändring, enligt kommunstyrelsen.

– Det har fallit väl ut bland både elever och personal. Uppföljning konstaterar att eleverna är trygga och att den nya elevsammansättningen bidrar till goda förutsättningar för lärande.

Foto: K Sikkema

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen