Föräldrar förtvivlade: Skolelever flyttas till utsatt område

2023 11 08

Samtliga mellanstadieelever på Västanbyns skola utanför Sandviken ska flytta till Murgårdsskolan i centrala Sandviken. 

De styrande partierna i kommunen,  Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har gått fram med beslutet. Partierna har fått stöd av Vänsterpartiet.  

Murgårdsskolan kommer att bli en 4-9 skola och Västanbyns skola en F-3 skola. Förändringen sker stegvis och ska vara helt genomförd till läsåret 2027/28.

Beslutet syftar bland annat till att bryta segregationen på Murgårdsskolan som ligger i ett socialt utsatt område.

– Beslutet går i linje med vårt uppdrag, att ge alla elever förutsättningar att nå godkända resultat i våra skolor. Det är viktigt att alla instanser i samhället tar ansvar och gör det vi kan för att bryta segregation, säger Jenny Karlsson (C), ordförande i kunskapsnämnden.

Minna Holmqvist, som är skolchef på Sandvikens kommun, ser även positivt på beslutet.

– Beslutet skapar förutsättningar att erbjuda alla elever en bra och likvärdig skola. Nu börjar den praktiska planeringen. Förändringarna kommer att ske successivt. Det ger möjlighet för alla inblandade, elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare att förbereda sig och känna sig trygga i processen.

Föräldrar förtvivlade

Kommunens positiva inställning delas inte av många föräldrar från det välbärgade området Västanbyn.

Tre föräldrar reagerar kraftigt på beslutet i en intervju med Gefle Dagblad.

– Man har ju vetat att de skulle ta beslutet, men man fick en stor klump i magen. Vi känner oss förtvivlade och bakbundna, säger en förälder till tidningen.

Föräldrarna uppger att de är medvetna om integrationsproblemen, men anser inte att förflyttning av skolelever är en lämplig lösning på problemet.

– Det blir ju att våra barn gör politikernas arbete. Våra barn är det viktigaste vi har och istället borde politikerna satsa på bostäder och vart det byggs.

Ska ta oron på allvar

Ordföranden i kunskapsämnen, centerpartisten Jenny Karlsson, framhåller att hon förstår att förändringarna kan skapa oro hos många familjer.

– Barnen har själv fått framföra sin talan om vad de ser för oro med det här. Men det är också väldigt mycket hoppfullhet och framtidstro i deras åsikter. Att man ser fram emot en ny skola och framförallt nya kamrater. Men oron som finns ska vi absolut ta på allvar, säger hon till Gefle Dagblad.

Liknande projekt 2021

För två år sedan skedde en liknande förändring i Sandviken för att minska segregationen i kommunen.

Då omfördelades årskurser mellan Norrsätraskolan och Vallhovsskolan. Det blev en lyckad förändring, enligt kommunstyrelsen.

– Det har fallit väl ut bland både elever och personal. Uppföljning konstaterar att eleverna är trygga och att den nya elevsammansättningen bidrar till goda förutsättningar för lärande.

Foto: K Sikkema

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen