Uppmaning till bilister – då måste du stanna bilen direkt

2024 02 05

Det råder allt större problem med potthål på svenska vägar.

Trafikverket har bekräftat att man har märkt av ett ökat problem vad gäller potthål.

I många svenska städer upplever bilister att det ställer till det ordentligt.

Nu går en expert ut med en uppmaning om att man absolut inte bör köra vidare om man har åkt in i ett potthål.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Jobbiga konsekvenser

Om man inte kontrollerar sin bil efter att ha kört ner i ett potthål kan det få jobbiga konsekvenser.

Det förklarar däckteknikern Christer Murray.

– Det är inte bra om man drar ut på motorvägen sen och att det går sönder, då kan det gå väldigt illa, säger Murray till SR.

Flera saker tar skada

Vidare förklarar Murray att det är av yttersta vikt att se till att allting fungerar som det ska om man åkt ner i potthål flera gånger.

Det är flera saker i bilen som kan ta skada.

– Hjulinställning kan nog bli ganska mycket att man får göra om man är nere i potthål flera gånger, då ändras ju vinklarna på bilen. Det blir genomslag, ofta sabbas ju fälgen eller så kan däcket gå sönder, förklarar han.

Ökar i Sverige

Förekomsten av potthål ökar just nu i Sverige och Trafikverket förklarar att det delvis har att göra med temperaturväxlingarna.

– Ett potthål är ett hål i vägens beläggning, och uppstår efter påverkan av is, vatten och trafik. Vattnet och den ökade och tyngre trafiken skapar en utmattning som utökar håligheten. Ju äldre beläggning, desto större risk.

Så uppstår det

Potthål kan uppstå även under sommaren, men det är ofta under och efter vintern som problemen är som störst.

– På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter, samtidigt som temperaturen pendlar runt noll, framhåller Trafikverket.

– När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större. Den senaste tiden har vi sett stora växlingar från  minus 20 till plus 10 grader. 

Foto: C. Lue

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen