Uppmaning till bilister – då måste du stanna bilen direkt

2024 02 05

Det råder allt större problem med potthål på svenska vägar.

Trafikverket har bekräftat att man har märkt av ett ökat problem vad gäller potthål.

I många svenska städer upplever bilister att det ställer till det ordentligt.

Nu går en expert ut med en uppmaning om att man absolut inte bör köra vidare om man har åkt in i ett potthål.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Jobbiga konsekvenser

Om man inte kontrollerar sin bil efter att ha kört ner i ett potthål kan det få jobbiga konsekvenser.

Det förklarar däckteknikern Christer Murray.

– Det är inte bra om man drar ut på motorvägen sen och att det går sönder, då kan det gå väldigt illa, säger Murray till SR.

Flera saker tar skada

Vidare förklarar Murray att det är av yttersta vikt att se till att allting fungerar som det ska om man åkt ner i potthål flera gånger.

Det är flera saker i bilen som kan ta skada.

– Hjulinställning kan nog bli ganska mycket att man får göra om man är nere i potthål flera gånger, då ändras ju vinklarna på bilen. Det blir genomslag, ofta sabbas ju fälgen eller så kan däcket gå sönder, förklarar han.

Ökar i Sverige

Förekomsten av potthål ökar just nu i Sverige och Trafikverket förklarar att det delvis har att göra med temperaturväxlingarna.

– Ett potthål är ett hål i vägens beläggning, och uppstår efter påverkan av is, vatten och trafik. Vattnet och den ökade och tyngre trafiken skapar en utmattning som utökar håligheten. Ju äldre beläggning, desto större risk.

Så uppstår det

Potthål kan uppstå även under sommaren, men det är ofta under och efter vintern som problemen är som störst.

– På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter, samtidigt som temperaturen pendlar runt noll, framhåller Trafikverket.

– När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större. Den senaste tiden har vi sett stora växlingar från  minus 20 till plus 10 grader. 

Foto: C. Lue

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen