Uppmaning till allmänheten: Plocka inte upp det här på gatan

2024 09 24

Det rapporterats intensivt om olika typer av bedrägerimetoder i Sverige.

Bedragarna använder sig av allt från klassiska telefonbedrägerier till falska textmeddelande som fått stor spridning.

Nu varnar polisen för en ny form av bedrägeri: plastfickor som lämnas på gatan.

I plastfickorna hittar personer över 100 000 kronor i kryptovalutan bitcoin, ett kvitto och en QR-kod, rapporterar GP.

På kvittot står det att en större mängd pengar, cirka 120 000 kronor, finns på ett bitcoinkonto. QR-koden påstås gå till bitcoinkontot.

Personer som skannar QR-koden ombeds att lämna ut sina kort- eller kontouppgifter och för att plocka ut bitcoinsen uppmanas man att betala in tre procent av summan på kontot.

Alexander McQueen är biträdande chef vid bedrägerisektionen i polisregion Väst.

Enligt polischefen rör det sig sannolikt om ett bedrägeri för att komma åt personers kort- och bankuppgifter.

– Bedrägerier där det handlar om bitcoin eller annan kryptovaluta, antingen för att tvätta pengar eller för att vilseleda människor, är vanligt och det är något vi jobbar mycket med, säger han till GP.

”Perfekt lagd”

Metoden går ut på att plastfickan ska verka vara ”borttappad” så att förbipasserande lockas av att plocka upp den och skanna QR-koden.

En 18-årig tjej berättar att hon hittade en plastficka på ett elskåp.

– Det kändes lite lurt. Här var 100 000 på en lapp på gatan, perfekt lagd som om någon hade glömt den, säger hon till tidningen.

”Finns ingen skatt”

Jan Olsson, vid Polisens nationella it-brottscentrum, har uttalat sig om bedrägerimetoden i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Man lägger ut ett lockbete som ser attraktivt ut. Man ska plocka upp den här påsen och tro att man har funnit en skatt.

– Sen kommer man vidare till en hemsida där man laddar ner något, för att berika sig på den här skatten man har hittat. Men det finns ingen skatt.

Foto: F. Hejnsbroek

Text: Redaktionen

360 miljoner har samma allergi – hälsoministern misstänker vaccin

2025 11 19

Uppemot 4,5 procent av världens befolkning lider av jordnötsallergi.

Det motsvarar drygt 360 miljoner människor.

Under de senaste åren har forskarna etablerat en ny teori om hur antalet drabbade kan minska kraftigt.

Om alla barn introduceras för smakprov av jordnötssmör vid 4-6 månaders ålder skulle jordnötsallergierna i Storbritannien kunna minska med 77 procent, visade en brittisk studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology för två år sedan.

Även Karolinska Institutet har kommit fram till liknande slutsatser.

Går rakt emot forskarna

Att antalet drabbade av jordnötsallergi ökat kraftigt de senaste åren bedöms av forskare bero på en bristande tidig exponering under barndomen.

Den förklaringen köper dock inte USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr.

Han kallar sambandet för “ologiskt” och hänvisar till sin egen erfarenhet, då han själv har fem allergiska barn.

– Mitt hus var fyllt med jordnötssmör och jag åt jordnötssmör till två måltider om dagen och min fru åt jordnötssmör när hon var gravid. För mig är det inte en övertygande hypotes, säger RFK Jr enligt USA Today.

Misstänker vaccin

Istället antyder hälsoministern att det är andra miljöfaktorer, som bekämpningsmedel och aluminium i vaccin, som är möjliga förklaringar.

Han ger samtidigt besked om att saken nu ska undersökas.

– Vi måste titta på aluminium i vacciner, säger RFK Jr.

– De studierna har aldrig gjorts. Vi ska göra dem nu och vi kommer att identifiera vad som orsakar dessa allergier.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Använts i över 70 år

År 1997 hade cirka 0,5 procent av världens barn en jordnötsallergi, enligt National Institutes of Health. Idag är siffran 2 procent.

Aluminium, som RFK Jr vill utreda om det ligger bakom ökningen, anses vara den vanligaste metallen på planeten och har använts i vacciner över 70 år. Ämnet finns i växter, jord, vatten och luft och förekommer även i bröstmjölk, modersmjölkersättning och en rad olika livsmedel.

– Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden aluminium i en dos vaccin är 0,5-0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden, förklarar Folkhälsomyndigheten.

En vuxen person äter i genomsnitt 7-9 milligram aluminium varje dag, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 20

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025	4,6
2024	5,0
2023	4,1
2022	1,7
2021	1,4
2020	1,9
2019	1,9
2018	1,1
2017	0,8
2016	0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen