Oro har under en tid uttryckts för den svenska igelkottspopulationen.

Många igelkottar dör på svenska vägar - och i svenska trädgårdar.

Robotgräsklipparna kör över igelkottarna, och därför riktas nu en viktig uppmaning för att undvika sådana dödsfall.

Tänk på detta

Naturskyddsföreningen har upprättat flera tips om hur man kan skydda igelkottarna i trädgården.

Det handlar bland annat om att spara lövhögar som de små djuren kan använda som bon.

Ett annat tips är att inte använda kemiska bekämpningsmedel i trädgården.

Riktar uppmaning

Det är ingen ovanlighet att hitta döda eller skadade igelkottar i trädgården till följd av att en robotgräsklippare har kört över djuren.

Därför uppmanas de som äger sådana gräsklippare att låta bli att köra dem under morgonen och kvällen då igelkotten är som mest aktiv.

– Programmera din robotgräsklippare att bara klippa dagtid, till exempel mellan 10-16. Igelkottar är aktiva från skymning till gryning, framhåller Naturskyddsföreningen.

“Väldigt enkelt”

I skånska Bjäre har man agerat och många invånare ställer nu om sina robotgräsklippare.

Viktigt och enkelt, menar Ulrica Hilmersson, aktiv i Naturskyddsföreningen Bjäre.

– Det är väldigt enkelt att bara ha på robotgräsklipparen mellan 10 och 16 när igelkottarna sover, säger hon till SVT.

– Jag är jätteglad att vi kan komma ut med det här budskapet på bred front. Det är ett så enkelt sätt att undvika att man skadar och dödar igelkottar.

Minskar i Europa

Världsnaturfonden fastslår att antalet igelkottar minskar – inte bara i Sverige utan i Europa.

– Igelkotten minskar i antal även i Europa, bland annat i Danmark och Storbritannien, förklarar WWF.

– I takt med att igelkottarnas naturliga livsmiljöer har försvunnit, söker de sig till de områden där vi människor bor. Igelkottarnas naturliga livsmiljöer är lövskogsdungar, gles lövskog och småbrukat landskap. 

– Den har alltså levt nära oss människor under lång tid. Men i takt med att jordbrukslandskapet blivit väldigt likformat har trädgårdarna blivit allt viktigare livsmiljöer för våra taggiga vänner.

Foto: M. Kunstwadl

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen