Uppmaning till alla med bil – kontroller dragit igång

2023 08 27

Svenska bilister bör ha bättre koll på sina däck.

Det menar Nationella trafiksäkerhetsföreningen som tillsammans med polisen nu arbetar med att kontrollera bildäck ute på vägarna runt om i Sverige.

Det menas att svenskarna har alldeles för dålig koll på sina däck, och att dåliga däck kan vara farligt.

– Många väntar med att byta däck tills de ska byta till vinterhjul men vi menar att bilisterna borde byta redan nu, säger Lars Nordquist på NFT till SVT.

I samarbete med polisen

Sedan 2011 har Nationella trafiksäkerhetsföreningen tillsammans med polisen genomfört däckkontroller.

De görs vanligtvis under den här tiden på året i takt med det dåliga höstvädret.

Syftet är att uppmärksamma vikten av bra däck samt informera om bilistens ansvar att vara uppmärksamma.

“Är fruktansvärt”

Nordquist menar vidare att det är många som inte har speciellt bra koll på hur däcken ser ut.

Han menar att en av de stora farorna med dåliga däck är risken för vattenplaning.

– Det farligaste med att ha dåliga däck är att få vattenplaning, eller en kombination av vattenplaning och kyla så att man inte har greppet kvar när man behöver det. Vattenplaning är fruktansvärt när man råkar ut för det, säger han.

Har varnat

I samband med det väldiga regn som varit under de senaste veckorna har polisen gått ut och varnat för just vattenplaning.

Vid vattenplaning bör man aldrig försöka svänga eller bromsa, utan istället lyfta foten från gasen tills bilen saktar ner så mycket att du känner vägen igen.

Det blir ett mer svårhanterligt problem med dåliga däck.

Mer regn

Utöver en ökad risk för vattenplaning har även regnet orsakat vägskador på många håll runt om i Sverige.

Vädret ser dessutom ut att fortsätta på inslagen väg, i veckan finns nämligen stor risk för såväl regn som åska.

– Veckan ser sedan ut att fortsätta med tidvis ostadigt väder och passerande regn- och skurområden, framhåller SMHI.

– Återigen finns det risk att dessa skurar kan bli kraftiga med åskinslag.

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen