Uppmaning till alla bankkunder – från Finansinspektionen

2024 08 22

Konsumenter har utrymme att förhandla, menar Finansinspektionen.

Riksbanken har på nytt sänkt styrräntan.

I takt med det börjar storbankernas listräntor att falla och trycket lättar för många hushåll och konsumenter.

Samtidigt bör inte bankkunder nöja sig med det, meddelar Finansinspektionen.

“Finns utrymme”

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, förklarar.

– Det finns ett gott utrymme för hushållen att förhandla om bolåneränta, säger hon till SVT.

“Då sänker de räntan”

Den oberoende ekonomen Claes Hemberg menar att det är en bra idé att jämföra de olika bankernas upplägg.

Samtidigt kan man tjäna på att bara höra av sig till banken.

– Risken är att man tänker att nu sjunker räntorna och jag kommer tjäna pengar. Det stämmer, men genomsnittshushållet kan spara tiotusentals kronor mer – om man byter bank, säger Hemberg.

– Bara att du ringer till banken om amorteringsunderlag gör att de förstår att du är på väg att byta bank och då kommer de sänka din ränta med 0,2 procentenheter eller mer. Då behöver du inte ens byta bank.

Har sänkt räntan

Tidigare i veckan beslutade Riksbanken för att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,5 procent.

– Inflationen har fortsatt att sjunka och förutsättningarna för en inflation i linje med målet även framöver är goda, förklarar Riksbanken om beslutet.

– De långsiktiga inflationsförväntningarna signalerar ett starkt förtroende för målet och löneökningarna är måttliga.

Flera gånger till

Såväl Riksbanken som olika ekonomiska bedömare förutsätter ytterligare sänkningar framöver.

– Mot den här bakgrunden bedömer direktionen att styrräntan kan sänkas något snabbare än i bedömningen i juni. Om inflationsutsikterna står sig kan styrräntan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år.  

– Men inflations- och konjunkturutsikterna är osäkra. Det finns risker kopplade till bland annat det geopolitiska läget, konjunkturutvecklingen i Sverige och omvärlden och kronans växelkurs som kan leda till en annan utveckling av inflationen och därmed utformning av penningpolitiken.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen


18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen


18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen