UPPMANAR ALLMÄNHETEN: Tvätta inte kläderna – gäller hela veckan

2024 08 13

I dag, måndag, markerar slutet på sommarsemestern för många svenskar. 

Ett tufft besked för personer runt om i landet. 

Tillbakagången till arbetet kan resultera i en känsla av nedstämdhet och ibland ren och skär ångest.

”Jobbångest” är ett vanligt förekommande fenomen efter semestern, förklarar Ricardo Correa, psykolog hos Min Doktor.

– Vi kan alla drabbas av jobbångest, och att inte vilja att semesterns härliga, lata dagar ska vara slut behöver inte betyda att du bör säga upp dig. Men om känslan kvarstår eller eskalerar kan det vara värt att fundera över om det är något i din arbetssituation som får dig att må dåligt, säger han i ett uttalande.

Uppmaningen: Tvätta inte

Maja Björkman är psykolog i Urshult i Tingsryds kommun.

Hon anser att det är viktigt att ta jobbångesten på allvar. Psykologen uppmanar dem som drabbas att ta till några enkla knep för att råda bot på ångesten.

Bland annat anser Björkman att det kan vara läge att vända bort blicken från tvättmaskinen den här veckan.

– Dra ner på kraven hemma. Köp hämtmat och låt tvättberget växa den här veckan. Dra inte i gång med träningen precis efter semestern, utan vänta en vecka eller två, säger psykologen till P4 Kronoberg och tillägger:

– Försök vila så mycket som möjligt tills du känner att du vant dig. Lägg märke till att känslorna finns där och låt dem försvinna.

Fem tips för att minska jobbångesten

Vårdsajten Min Doktor rekommenderar följande fem åtgärder för att minska jobbångesten:

- Fundera över vad det är som har fått dig att må bra i sommar
Är det färre måsten, ett lugnare schema, mer tid i naturen eller mer tid med dina vänner? Fundera på om du kan få in mer av detta i din vardag även när du är tillbaka på arbetet.

- Glöm inte goda rutiner
Det är lätt att glömma bort att ta hand om sig själv när vardagen blir mer pressad. Men att äta regelbundet, sova och röra på sig är viktigt för att må bra. Fortsätt med det i den mån det går även när tiden komprimeras.

- För dagbok över det som stressar dig
Försök hitta vilka mönster som får dig att må bra och vilka dåliga mönster som du kan försöka bryta. Kan du göra en förändringsplan för det som fungerar mindre bra på din arbetsplats?

- Fundera över vilka gränser som passar dig
Sätt gränser för dig själv i arbetet. Det kan till exempel vara regler för mellan vilka tider du ska arbeta och att du inte ska jobba på kvällarna, men även vilken belastning och vilka krav som känns rimliga.

- Prata med vänner och anhöriga
Att lätta på hjärtat hjälper. Prata också med din chef om det är någonting på arbetet som inte fungerar. Ta nystarten efter semestern som en chans att rätta till det du kanske inte hade kraft att rätta till före semestern.

Foto: PlanetCare

Text: Redaktionen


Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen