UPPGIFTER: Zelensky har fått skarp varning av väst

2023 06 27

Det rådde total kaos i Ryssland under ett par dagar i slutet av förra veckan.

Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin anklagades för att ha planerat en kupp mot Putinregimen och hans legosoldater uppgavs marschera mot Moskva.

Planerna avstyrdes efter att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förhandlat med Wagnerbossen.

Vände sig till Ukraina

Mitt i tumultet ska flera västländer ha riktat en rak varning mot Ukraina, uppger CNN.

Budskapet var solklart: avstå frestelsen från att utnyttja kaoset för att attackera Ryssland inne på deras land.

– Sitt lugnt i båten, löd meddelandet enligt en tjänsteman som CNN talat med.

"Varnades av allierade"

Regeringen i Ukraina uppges ha tagit emot meddelandet.

– Det här är en intern rysk angelägenhet, framhölls vidare i budskapet.

Oron bestod i synnerhet i att ett försök att slå till mot Ryssland i kaoset skulle kunna ha tolkats som att man hjälpte Wagnergruppen och hotade rysk suveränitet.

– Ukraina varnades av allierade att inte provocera situationen. Utnyttja möjligheterna på ukrainskt territorium men bli inte indragna i interna angelägenheter eller slå till mot militära tillgångar inne i Ryssland, uppger tjänstemannen till CNN.

Anklagas för mordförsök på Putin

Ryssland har redan anklagat Ukraina för att ha riktat en rad attacker på rysk mark. En av dem inkluderar en drönarattack mot Kreml med avsikt att döda Vladimir Putin, vilket Ukraina har förnekat.

Att attackera Ryssland i deras eget land skulle vara att gå Putins ärenden, menar den tjänsteman som CNN talat med.

– Du vill inte bekräfta det ryska narrativet om att det här var ett initiativ från oss. Det är vad ryssarna alltid velat, att bevisa att det finns hot mot rysk suveränitet.

Putin: "Ni har två val"

Sent igår kväll höll Putin ett extrainsatt tal till nationen med anledning av anklagelserna om myteri bland Wagnergruppen.

Diktatorn anklagade “organisatörerna av upproret”, utan att nämna Prigozjin vid namn, för att ha “förrått sitt land och sitt folk”.

– Dessa krigare har möjligheten att fortsätta tjäna Ryssland genom att ingå ett kontrakt med ryska armén. Den som vill kan bege sig till Belarus.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen