UPPGIFTER: Volodymyr Zelenskyj ska lämna Ukraina i dag

2022 12 21

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina har pågått i drygt tio månader.

Under krigets gång har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj valt att inte lämna Ukraina. Han har stannat i hemlandet och medverkat på diverse internationella möten via videolänk.

Men efter tio månader planerar Ukrainas president sin första utlandsresa.

Enligt två amerikanska regeringskällor kommer Zelenskyj att flyga till USA och Washington DC i dag, onsdag, rapporterar CNN.

Där ska han träffa USA:s president Joe Biden.

– Zelenskyj är redan på väg till Washington, säger en källa till CNN.

Presidentens resa till Vita husets har tystats ner in i det sista på grund av säkerhetsskäl, tillägger källan.

USA har officiellt inte bekräftat uppgifterna.

Symbolisk resa

Att Volodymyr Zelenskyjs första resa går till USA har sina anledningar.

USA har i särklass varit Ukrainas största bidragsgivare under kriget. Landet har stöttat Ukraina med 20 miljarder dollar uppmätt i militärt stöd och ytterligare 45 miljarder dollar i humanitärt stöd.

Under dagens möte förväntas Joe Biden dessutom tillkännage ett nytt amerikanskt stödpaket till Ukraina.   

–  Biden kommer att tillkännage ytterligare 1,8 miljarder dollar i militärt stöd, säger en amerikansk tjänsteman till CNN.

Ska tala till kongressen

Under mötet ska även Zelenskyj och Biden tala till den amerikanska kongressen, erfar nyhetskanalen. 

Vita husets talman Nancy Pelosi har uttalat sig om den ukrainske presidentens påstådda USA-resa.

– Jag vet inte om det kommer att hända. Vi vet inte än, säger hon enligt CNN.

Inte lämnat landet

Om Zelenskyj reser till Washington är det en betydande händelse under kriget som är inne på sin tionde månad.

Presidenten har blivit en symbol för Ukrainas heroiska motstånd under invasionen och har tillbringat en stor del av året med att vädja om omvärldens stöd.  

Han har stannat i Ukraina under hela kriget och lyckats ena landet. Mot alla odds har Ukraina lyckats stå emot de ryska ockupanterna.

Under invasionens första timmar erbjöd både USA och Storbritannien att evakuera Zelenskyj och hans regering.

Tanken var att amerikanska eller brittiska styrkor skulle föra honom ut ur landet, så att presidenten skulle kunna upprätta en exilregering, troligtvis i östra Polen.

Klassiskt svar

Volodymyr Zelensky svarade på erbjudande i ett telefonsamtal med amerikanarna.

Kort och koncist:

– Jag behöver ammunition, inte skjuts.

Besökt fronten

I början av kriget stannade Zelenskyj i huvudstaden Kyiv och talade ofta till nationen från hemliga platser. 

På senare tid har han rest till några av krigets fronter,

Under tisdagen besökte han frontlinjestaden Bakhmut, i Donetsk-regionen i östra Ukraina. 

Presidenten hälsade och tackade de ukrainska styrkorna som har lyckats hålla tillbaka ryska trupper under flera månader.   

Foto: Volodymyr Zelenskyj

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen