UPPGIFTER: Vladimir Putins nya avskräckningsmetod

2022 09 22

Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i Ryssland ledde till kraftfulla antikrigs-protester runt om i landet. 

Under gårdagen genomfördes protester i 37 städer.

I sedvanlig ordning svarade Putinregimen med våld.

På bilder som människorättsorganisationen OVD har släppt syns hur människor släpas bort av kravallutrustad polis för att de protesterar mot Putin och kriget i Ukraina. Över 1 300 människor uppges ha gripits.

Nu riskerar aktivisterna att tvångsinkallas till kriget i Ukraina. Som en del av en ny avskräckningsmetod planerar Putinregimen att skicka antikrigsdemonstranter till slagfältet.

Bekräftar uppgifterna

Flera demonstranter som arresterades under gårdagen bekräftar uppgifterna, rapporterar nyhetssajten Mediazona.

Moskvabon Valeria berättar att hennes man, som greps under gårdagskvällen, fick en inkallelse av polisen.

– Kommissarien överlämnade kallelsen personligen till honom. De filmade när de gav honom kallelsen och sa att han inte kunde låta bli att acceptera den, eftersom han är medborgare i Ryska federationen och är skyldig att infinna sig vid mönstringskontoret i morgon, säger hon till Mediazona.

En liknande tvångsrekrytering uppges ha skett på flera polisstationer, rapporterar OVD. När männen undertecknat inkallelseordern, och därmed tackat ja till att åka till Ukraina, får de lämna stationen.

En handfull har fått ordern

Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, konstaterar att mycket tyder på att Kreml kommer att fortsätta med tvångsrekryteringen.

– Det finns uppgifter om att omkring en handfull antikrigsdemonstranter redan fått sin inkallelseorder till mobiliseringen i arresten. Och att Kreml fortsättningsvis kommer att använda sig det tillvägagångssättet i ett mer direkt avskräckande syfte, säger han till SvD.

Foto: President Of Russia Office resp E. Lyfar

Text: Redaktionen


JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Dramatisk förändring i Sverige – känd ekonom slår larm

2025 08 16

En känd ekonom varnar för en dramatisk förändring i Sverige.

Nationalekonomen Klas Eklund är en av Sveriges mest kända ekonomer.

Nu slår han larm om tillståndet i svensk ekonomi – och fruktar att problemen kommer att bita sig fast och bli ett nytt normaltillstånd.

Fruktar nytt normaltillstånd

Gång på gång har ekonomer förutspått en vändning för den svenska ekonomin.

Prognoserna har länge gjort gällande att vändningen kommer ”under nästa kvartal” – men så har det låtit i flera år nu, rapporterar SvD.

Hushållen vågar inte konsumera och arbetslösheten är hög.

Ekonomen Klas Eklund tycker att situationen är allvarlig.

– Det har varit felslagna återhämtningsprognoser under en massa kvartal i fyra år, säger nationalekonomen till tidningen.

Nu fruktar han en dramatisk förändring – där lågkonjunkturen är ett nytt normaltillstånd.

– Frågan är om den här situationen är bestående eller tillfällig. Om det är det nya normala eller bara en utdragen lågkonjunktur som så småningom vänder uppåt, säger Klas Eklund till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenskar riskerar tung ekonomisk smäll

Sänker tillväxtprognos

Hushållen tycks ha noterat att positiva prognoser slår fel, och har därför blivit extra försiktiga.

Det gör att konsumtionen inte kommer igång.

Tidigare i augusti meddelade Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk tillväxt, rapporterade SVT.

Detta bland annat med anledning av den fortsatte osäkerheten kring amerikansk tullpolitik.

KI räknar därför nu med att Sveriges BNP växer med 0,7 procent under 2025, vilket är en sänkning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos.

– Tillsammans med en dämpad omvärldskonjunktur innebär tullarna att den svenska exportmarknaden växer långsamt i år och nästa år, kommenterade KI i rapporten, enligt kanalen.

För att den svenska ekonomin ska komma igång krävs bland annat att hushållen börjar konsumera i högre utsträckning igen. Konjunkturen kan påverkas extra mycket av hur benägna vi är att köpa dyra sällanköpsvaror, exempelvis bilar, kylskåp eller tvättmaskiner, har DN tidigare rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Dubbla priser - stor ilska mot svenska apotek

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen