UPPGIFTER: ESA vill skicka dansk till månen

2025 04 04

ESA står för European Space Agency, och en europeisk rymdmyndighet som samarbetar med amerikanska Nasa.

I Tyskland har ESA skapat ett konstgjort månlandskap där utvalda astronauter tränar inför ett eventuellt besök på månen, rapporterar DR.

Inför Nasas framtida månuppdrag hoppas man på att europeiska astronauter ska få följa med, och en dansk uppges ha goda chanser.

”Finns en liten chans”

Astronauterna tränas på LUNA Analog Facility i Köln, och dansken Andreas Morgensen är en av sju ESA-astronauter som tränas för att eventuellt kunna vistas på månen, enligt radiokanalen.

Det handlar om de så kallade Artemis-uppdragen, där Europa har ett avtal med Nasa och hoppas att europeiska astronauter ska få medverka, vilket de alltså tränar inför.

– Vi har ett fullt månlandskap, där man verkligen får känslan av att stå på Månens yta. Även dammet är så tätt som riktigt måndamm kan vara, säger Andreas Mogensen till radiokanalen.

Han berättar själv att det finns en chans att han får följa med.

– Jag är astronaut på ESA. Så det finns en liten chans att jag kan åka. Men det är många som är intresserade av det. Så nu får vi se. Det är också en fråga om det faktiskt finns platser för europeiska astronauter, säger han.

”Har erfarenheten”

Enligt projektledaren för LUNA, Jürgen Schlutz, är Morgensen en bra kandidat för att få följa med på ett månuppdrag.

– Han är den astronaut i gruppen som varit längst i rymden. Så han är definitivt i gruppen som kommer att passa för ett månuppdrag. Han har erfarenheten, säger Jürgen Schlutz.

– Så det finns absolut en chans, men mer kan vi inte säga i nuläget, tillägger han.

Inom ramen för Artemisuppdraget ska människor först kretsa runt månen en gång.

Men sedan ska astronauter även landa och gå på månen, enligt planerna. Nasa planerar även att ha en rymdstation som ska kretsa kring månen samt att bygga baser på månens yta, uppger radiokanalen.

Foto: NASA

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen