UPPGIFTER: ESA vill skicka dansk till månen

2025 04 04

ESA hoppas på att få skicka en europé till månen, och en dansk uppges ligga bra till.

ESA står för European Space Agency, och en europeisk rymdmyndighet som samarbetar med amerikanska Nasa.

I Tyskland har ESA skapat ett konstgjort månlandskap där utvalda astronauter tränar inför ett eventuellt besök på månen, rapporterar DR.

Inför Nasas framtida månuppdrag hoppas man på att europeiska astronauter ska få följa med, och en dansk uppges ha goda chanser.

”Finns en liten chans”

Astronauterna tränas på LUNA Analog Facility i Köln, och dansken Andreas Morgensen är en av sju ESA-astronauter som tränas för att eventuellt kunna vistas på månen, enligt radiokanalen.

Det handlar om de så kallade Artemis-uppdragen, där Europa har ett avtal med Nasa och hoppas att europeiska astronauter ska få medverka, vilket de alltså tränar inför.

– Vi har ett fullt månlandskap, där man verkligen får känslan av att stå på Månens yta. Även dammet är så tätt som riktigt måndamm kan vara, säger Andreas Mogensen till radiokanalen.

Han berättar själv att det finns en chans att han får följa med.

– Jag är astronaut på ESA. Så det finns en liten chans att jag kan åka. Men det är många som är intresserade av det. Så nu får vi se. Det är också en fråga om det faktiskt finns platser för europeiska astronauter, säger han.

”Har erfarenheten”

Enligt projektledaren för LUNA, Jürgen Schlutz, är Morgensen en bra kandidat för att få följa med på ett månuppdrag.

– Han är den astronaut i gruppen som varit längst i rymden. Så han är definitivt i gruppen som kommer att passa för ett månuppdrag. Han har erfarenheten, säger Jürgen Schlutz.

– Så det finns absolut en chans, men mer kan vi inte säga i nuläget, tillägger han.

Inom ramen för Artemisuppdraget ska människor först kretsa runt månen en gång.

Men sedan ska astronauter även landa och gå på månen, enligt planerna. Nasa planerar även att ha en rymdstation som ska kretsa kring månen samt att bygga baser på månens yta, uppger radiokanalen.

Foto: NASA

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen