UPPGIFTER: Vill byta statsministerkandidat

2022 08 26

Socialdemokraterna uppges vilja byta ut Ulf Kristersson (M) mot Jimmie Åkesson (SD) som statsministerkandidat.

Åtminstone i de tv-sända slutduellerna inför valet där två statsministerkandidater ställs mot varandra.

Bakgrunden är att Sverigedemokraterna seglat om Moderaterna i opinionen och utifrån rådande mätningar är Sveriges näst största parti, rapporterar Aftonbladet.

4 procentenheter skiljer

SVT och Novus var först ut med att visa siffror på SD:s framfart i måndags.

I deras mätning fick partiet 21,5 procent – jämfört med M:s 17,4.

De siffrorna kompletterades idag med mätningar från DN/Ipsos där SD parkerar på 20,7 procent medan M landar på 16,6.

Kontaktat SVT och TV4

Socialdemokraterna uppges nu ha tagit kontakt med SVT och TV4 för att diskutera en förändring av tv-duellerna utifrån rådande opinionsläge.

– Så som siffrorna ser ut nu är det inte ett val mellan Magdalena Andersson och Ulf Kristersson utan Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson, uppger en källa nära statsministern till Aftonbladet.

"Diskussion i vårt parti"

Källan tillägger:

– Vi lägger oss inte i public service, TV4 eller något annat nyhetsbolags nyhetsbedömning eller redaktionella arbete. Det här är en diskussion som förs i vårt parti och som förmedlas till TV4 och SVT.

"Ligger fast"

SVT har kommenterat uppgifterna genom Michael Kucera, programchef på SVT Nyheter.

– I vårt program Statsministermötet som sänds direkt från Uppsala den 7 september möts Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. Det ligger fast. Magdalena Andersson och Ulf Kristersson är de två partiledare som samlar störst regeringsunderlag, framhåller han i ett mejl till tidningen.

Inte heller Mattias Hägerlund, projektledare för TV4:s valsatsning, avser att ändra upplägget.

"Psykologiskt problem"

Också i Sifos undersökningar i veckan har SD legat före M.

– Även om förändringen skulle bero på att L och KD tar röster från M så är det ett psykologiskt problem för Moderaterna om man inte skulle vara det största partiet vid en regeringsbildning, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till SvD.

Åkesson beredd att bli statsminister

I en intervju med Morgonpasset i P3 tidigare i veckan berättade Jimmie Åkesson att han är beredd att bli statsminister.

– Även om det just nu ser lite mörkt ut för just den utvecklingen, sade han i programmet.

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen