UPPGIFTER: Sveriges bilägare finns på lista – som hamnat i fel händer

2024 08 26

Omkring 12 000 företag och andra aktörer har direkt tillgång till det nationella fordonsregistret.

I registret framgår bland annat bilägaren och dess adress samt tekniska detaljer om bilen, beroende på vilken grad av tillgång man har.

Men vem som ligger bakom de 12 000 företagen kontrolleras inte av Transportstyrelsen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Det får nu Kungliga Automobilklubben, KAK, att slå larm om att kriminella kan komma att utnyttja registret för att systematiskt leta upp bilar och stjäla eftertraktade delar från dem.

Anders Ydstedt, ordförande i KAK:s expertråd, menar att det är uppenbart.

– De åker runt och letar efter en viss sorts billyktor eller en viss sorts katalysatorer. Då funkar listorna från Transportstyrelsen som beställningar på sådant som ska stjälas, säger han till radion.

Delar inte oron

Fordonsregistret är visserligen offentliga uppgifter.

Det krävs dock att Transportstyrelsen ger grönt ljus för att man ska få direkt tillgång till listorna, vilket förenklar överblicken på ett betydande sätt.

Myndigheten håller dock inte med KAK i oron över att så många som 12 000 företag och aktörer kan använda sig av registret.

Även om ägarna bakom företagen inte kontrolleras, till exempel om det är en utländsk ägare eller om det har skett ett ägarbyte, genomför man kontroller när företaget ska godkännas.

Enligt Susanne Dahlberg Karlsson, som är sektionschef på Transportstyrelsen, följer man även upp så att systemet används korrekt och tonar risken att listorna utnyttjas av kriminella.

– Jag tror det är svårt. Du ska till exempel ha ett krav på skatt- och momsregistrering i Sverige för att ansöka om direktåtkomst, säger hon till Ekot.

Vädjade till regeringen

Anders Ydstedt har dock tidigare larmat om samma sak.

I somras vädjade han till regeringen att hitta en lösning.

Tyvärr är det ingen nyhet att fordonsregistret används på olika sätt av kriminella. Nyligen har vi kunnat ta del av rapporteringen kring hur personer utnyttjas – mot betalning eller ovetande – som så kallade bilmålvakter, framhöll han i en debattartikel i SvD och tillade:

– Detta är bara ett i raden av många sätt som det öppna fordonsregistret används i helt andra syften än det är tänkt. Familjen som parkerat bilen på långtid vid flygplatsen blir utsatt för inbrott och får huset länsat under semestern. Hela fordon eller reservdelar stjäls på beställning och försvinner sedan ut ur landet. Listan kan göras lång.

Foto: K. Nooli

Text: Redaktionen


Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen


Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen