UPPGIFTER: Vågad motattack av Ukraina – stort bakslag för Ryssland

2023 03 21

Minst en stor explosion i staden Dzhankoi på Krym har förstört ett lager av ryska kryssningsmissiler.

Det uppger Ukrainas försvarsdepartement i ett uttalande.

– Explosionerna fortsätter processen kring demilitariseringen av Ryssland och förbereder den ukrainska Krymhalvön för avockupation. 

Enligt The Guardian var missilerna avsedda att användas av Rysslands Svartahavsflotta.

– Ministeriet tog inte på sig ansvaret men, om den bekräftas, kan måndagens explosion representera en sällsynt, vågad attack av ukrainska styrkor i hjärtat av territoriet som illegalt annekterades av Ryssland 2014, skriver tidningen.

Rysslands största militärbas

Ryska tjänstemän på plats i Dzhankjoi har sagt att staden var mål för en drönarattack. Strax utanför staden har Ryssland även en militärflygbas och hela staden beskrivs av ukrainska myndigheter som Rysslands största militärbas på hela halvön.

Enligt Anton Gerashchenko, rådgivare till Ukrainas inrikesminister, cirkulerar en film på Twitter som uppges visa en tågstation i staden som drabbas av en hög smäll och en kraftig brand som följd.

Påståendet har inte verifierats, skriver The Guardian.

"Kriget slutar med Krym"

Händelsen sker bara några dagar efter Vladimir Putin besökt Krym för att markera nioårsdagen av dess annektering.

Såväl president Volodymyr Zelensky som ukrainska tjänstemän har återkommande lovat att befria halvön.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krim, har Zelensky tidigare sagt enligt BBC.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – med dess befrielse.

"Kan använda vilket vapen som helst"

I januari uttalade sig den ukrainska underrättelsechefen Kyrylo Budanov om att “Krym är ukrainskt territorium” och “vi kan använda vilket vapen som helst på vårt territorium”.

– Vårt mål, och vi kommer att uppnå det, är att återvända till 1991 års gränser, sade han i en intervju med ABC News.

Förutspår slutet för Putin

Ukraina har vid flera tillfällen visat kapacitet att slå tillbaka mot ryssarna på Krymhalvön.

Skulle landet i framtiden lyckas ta tillbaka regionen skulle det kunna innebära slutet för Vladimir Putin.

– Annekteringen av Krym var väldigt populär i Ryssland, även i kretsar som var kritiska till Putin. Det fanns en acceptans i det ryska samhället men också i väst. Putin kom undan med det. Att han skulle överleva en förlust av Krym politiskt, det har jag väldigt svårt att se, sade Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI, i en intervju med Dagens Nyheter i vintras.

Foto: Twitter

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen