UPPGIFTER: Vågad motattack av Ukraina – stort bakslag för Ryssland

2023 03 21

Minst en stor explosion i staden Dzhankoi på Krym har förstört ett lager av ryska kryssningsmissiler.

Det uppger Ukrainas försvarsdepartement i ett uttalande.

– Explosionerna fortsätter processen kring demilitariseringen av Ryssland och förbereder den ukrainska Krymhalvön för avockupation. 

Enligt The Guardian var missilerna avsedda att användas av Rysslands Svartahavsflotta.

– Ministeriet tog inte på sig ansvaret men, om den bekräftas, kan måndagens explosion representera en sällsynt, vågad attack av ukrainska styrkor i hjärtat av territoriet som illegalt annekterades av Ryssland 2014, skriver tidningen.

Rysslands största militärbas

Ryska tjänstemän på plats i Dzhankjoi har sagt att staden var mål för en drönarattack. Strax utanför staden har Ryssland även en militärflygbas och hela staden beskrivs av ukrainska myndigheter som Rysslands största militärbas på hela halvön.

Enligt Anton Gerashchenko, rådgivare till Ukrainas inrikesminister, cirkulerar en film på Twitter som uppges visa en tågstation i staden som drabbas av en hög smäll och en kraftig brand som följd.

Påståendet har inte verifierats, skriver The Guardian.

"Kriget slutar med Krym"

Händelsen sker bara några dagar efter Vladimir Putin besökt Krym för att markera nioårsdagen av dess annektering.

Såväl president Volodymyr Zelensky som ukrainska tjänstemän har återkommande lovat att befria halvön.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krim, har Zelensky tidigare sagt enligt BBC.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – med dess befrielse.

"Kan använda vilket vapen som helst"

I januari uttalade sig den ukrainska underrättelsechefen Kyrylo Budanov om att “Krym är ukrainskt territorium” och “vi kan använda vilket vapen som helst på vårt territorium”.

– Vårt mål, och vi kommer att uppnå det, är att återvända till 1991 års gränser, sade han i en intervju med ABC News.

Förutspår slutet för Putin

Ukraina har vid flera tillfällen visat kapacitet att slå tillbaka mot ryssarna på Krymhalvön.

Skulle landet i framtiden lyckas ta tillbaka regionen skulle det kunna innebära slutet för Vladimir Putin.

– Annekteringen av Krym var väldigt populär i Ryssland, även i kretsar som var kritiska till Putin. Det fanns en acceptans i det ryska samhället men också i väst. Putin kom undan med det. Att han skulle överleva en förlust av Krym politiskt, det har jag väldigt svårt att se, sade Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI, i en intervju med Dagens Nyheter i vintras.

Foto: Twitter

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen