UPPGIFTER: Vågad motattack av Ukraina – stort bakslag för Ryssland

2023 03 21

Minst en stor explosion i staden Dzhankoi på Krym har förstört ett lager av ryska kryssningsmissiler.

Det uppger Ukrainas försvarsdepartement i ett uttalande.

– Explosionerna fortsätter processen kring demilitariseringen av Ryssland och förbereder den ukrainska Krymhalvön för avockupation. 

Enligt The Guardian var missilerna avsedda att användas av Rysslands Svartahavsflotta.

– Ministeriet tog inte på sig ansvaret men, om den bekräftas, kan måndagens explosion representera en sällsynt, vågad attack av ukrainska styrkor i hjärtat av territoriet som illegalt annekterades av Ryssland 2014, skriver tidningen.

Rysslands största militärbas

Ryska tjänstemän på plats i Dzhankjoi har sagt att staden var mål för en drönarattack. Strax utanför staden har Ryssland även en militärflygbas och hela staden beskrivs av ukrainska myndigheter som Rysslands största militärbas på hela halvön.

Enligt Anton Gerashchenko, rådgivare till Ukrainas inrikesminister, cirkulerar en film på Twitter som uppges visa en tågstation i staden som drabbas av en hög smäll och en kraftig brand som följd.

Påståendet har inte verifierats, skriver The Guardian.

"Kriget slutar med Krym"

Händelsen sker bara några dagar efter Vladimir Putin besökt Krym för att markera nioårsdagen av dess annektering.

Såväl president Volodymyr Zelensky som ukrainska tjänstemän har återkommande lovat att befria halvön.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krim, har Zelensky tidigare sagt enligt BBC.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – med dess befrielse.

"Kan använda vilket vapen som helst"

I januari uttalade sig den ukrainska underrättelsechefen Kyrylo Budanov om att “Krym är ukrainskt territorium” och “vi kan använda vilket vapen som helst på vårt territorium”.

– Vårt mål, och vi kommer att uppnå det, är att återvända till 1991 års gränser, sade han i en intervju med ABC News.

Förutspår slutet för Putin

Ukraina har vid flera tillfällen visat kapacitet att slå tillbaka mot ryssarna på Krymhalvön.

Skulle landet i framtiden lyckas ta tillbaka regionen skulle det kunna innebära slutet för Vladimir Putin.

– Annekteringen av Krym var väldigt populär i Ryssland, även i kretsar som var kritiska till Putin. Det fanns en acceptans i det ryska samhället men också i väst. Putin kom undan med det. Att han skulle överleva en förlust av Krym politiskt, det har jag väldigt svårt att se, sade Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI, i en intervju med Dagens Nyheter i vintras.

Foto: Twitter

Text: Redaktionen


Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen