UPPGIFTER: Uttalande från Ebba Busch irriterar

2023 09 08

Men det är inte enbart prissänkningen som hamnat i fokus efter gårdagens presskonferens.

Ett uttalande från energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har skapat irritation inte bara inom opposition utan även i de egna leden, uppger Aftonbladet.

Svarade på fråga

Uttalandet i fråga var ett svar på en fråga om hur mycket utsläppen kommer att öka på grund av den aktuella skattesänkningen.

– Den fullständiga beräkningen har vi ännu inte gjort, svarade då Ebba Busch.

Men det visade sig inte stämma.

Beräkningen fanns med i förslagets underlag – och Miljöpartiet KU-anmälde ministern på grund av ett “vilseledande svar”.

"Det är så klantigt"

Som sagt uppges även regeringskansliet själva vara förbluffade över svaret från Ebba Busch.

Enligt Aftonbladet har det bidragit till irritation.

– Det är ju en enkel fråga hon får. Det är så klantigt, uppger en källa till tidningen som ska arbeta tillsammans med en av regeringens ministrar.

Misstanken: skjuter över frågan

På klimat- och näringsdepartementet uppges nu präglas av osäkerhet.

Enligt Aftonbladets källor misstänker man att Ebba Busch försöker kasta över den känsliga frågan om klimatpåverkan på sin kollega – klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Det är märkligt hanterat, men det är ju inte första gången som man gör bort sig, säger uppgiftslämnaren.

"Får inte vara så dyrt att tanka"

Regeringen och SD:s besked igår var att bensinskatten i första hand sänks med 1,64 kronor per liter och dieseln med 43 öre per liter.

– Vår främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen, sade Ebba Busch.

– Det får inte vara så dyrt att tanka, att föräldrar inte har råd att köra till jobbet och skjutsa barnen till skolan eller fotbollsträningen, framhöll senare statsminister Ulf Kristersson (M) i ett inlägg på Facebook.

"Vansinne"

Förslaget har kritiserats av oppositionen.

Per Bolund, språkrör i Miljöpartiet, kallade skattesänkningen för “vansinne”.

– Regeringen fortsätter beslut för beslut att göra en redan akut klimatkris ännu värre, uttryckte han på X, tidigare Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen