UPPGIFTER: Uttalande från Ebba Busch irriterar

2023 09 08

Igår gick regeringen och SD ut med att man sänker skatten på drivmedel från och med 1 januari 2024.

Men det är inte enbart prissänkningen som hamnat i fokus efter gårdagens presskonferens.

Ett uttalande från energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har skapat irritation inte bara inom opposition utan även i de egna leden, uppger Aftonbladet.

Svarade på fråga

Uttalandet i fråga var ett svar på en fråga om hur mycket utsläppen kommer att öka på grund av den aktuella skattesänkningen.

– Den fullständiga beräkningen har vi ännu inte gjort, svarade då Ebba Busch.

Men det visade sig inte stämma.

Beräkningen fanns med i förslagets underlag – och Miljöpartiet KU-anmälde ministern på grund av ett “vilseledande svar”.

"Det är så klantigt"

Som sagt uppges även regeringskansliet själva vara förbluffade över svaret från Ebba Busch.

Enligt Aftonbladet har det bidragit till irritation.

– Det är ju en enkel fråga hon får. Det är så klantigt, uppger en källa till tidningen som ska arbeta tillsammans med en av regeringens ministrar.

Misstanken: skjuter över frågan

På klimat- och näringsdepartementet uppges nu präglas av osäkerhet.

Enligt Aftonbladets källor misstänker man att Ebba Busch försöker kasta över den känsliga frågan om klimatpåverkan på sin kollega – klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Det är märkligt hanterat, men det är ju inte första gången som man gör bort sig, säger uppgiftslämnaren.

"Får inte vara så dyrt att tanka"

Regeringen och SD:s besked igår var att bensinskatten i första hand sänks med 1,64 kronor per liter och dieseln med 43 öre per liter.

– Vår främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen, sade Ebba Busch.

– Det får inte vara så dyrt att tanka, att föräldrar inte har råd att köra till jobbet och skjutsa barnen till skolan eller fotbollsträningen, framhöll senare statsminister Ulf Kristersson (M) i ett inlägg på Facebook.

"Vansinne"

Förslaget har kritiserats av oppositionen.

Per Bolund, språkrör i Miljöpartiet, kallade skattesänkningen för “vansinne”.

– Regeringen fortsätter beslut för beslut att göra en redan akut klimatkris ännu värre, uttryckte han på X, tidigare Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen