UPPGIFTER: USA-robot avfyrad – Ryssland är under attack

2024 11 19

Ukraina har attackerat mål i Ryssland med amerikanska långdistansrobotar.

Det uppger nyhetsbyrån Bloomberg samt RBC Ukraina.

Anfallet innebär i så fall den första attacken med de omtalade vapnen sedan dess att USA häromdagen uppgavs ha gett grönt ljus.

När uppgifterna kom i söndags rapporterade Reuters att Ukraina planerade att genomföra sin första långdistansattack under de kommande dagarna.

Nu uppges det alltså ha skett.

Ukrainska väpnade styrkor genomförde sin första attack i en gränsregion inom ryskt territorium med en ATACMS-missil, framhåller RBC Ukraina.

Kanalen hänvisar till en tjänsteman i den ukrainska militären.

130 kilometer från gränsen

Enligt källan riktade sig attacken mot en militär anläggning i närheten av staden Krachev som ligger i Bryansk-regionen i Ryssland.

– Den träffades framgångsrikt, hävdar källan.

Karachev ligger omkring 130 kilometer från den ukrainska gränsen.

Ryssland: "En radikal förändring"

Efter medieuppgifterna om att Ukraina får rikta långdistansvapen mot rysk mark svarade Kreml under gårdagen.

– Om Kyiv använder långdistansrobotar för att angripa vårt territorium skulle det innebära att USA och dess partners direkt deltar i fientligheterna mot Ryssland, liksom en radikal förändring av konfliktens väsen och karaktär, uttryckte Putinregimen enligt BBC.

– Rysslands svar i ett sådant fall kommer att vara lämpligt och påtagligt.

Tidigare under tisdagen har Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, sagt att den ryska militären bevakar situationen mycket noga.

Ändrar kärnvapendoktrinen

Det har hittills inte bekräftats från amerikanskt håll att man godkänt attacker med USA-tillverkade långdistansvapen mot ryskt territorium.

Enligt Josep Borell, EU:s utrikesrepresentant ska Ukraina dock ha fått klartecken, erfar RBC Ukraina.

Idag bekräftades också att Rysslands diktator Vladimir Putin godkänner flera ändringar i landets kärnvapendoktrin.

Enligt den uppdaterade doktrinen kan Ryssland använda kärnvapen vid fler scenarier än tidigare.

– Listan över militära hot som kräver sådana åtgärder har utökats, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

Här är alla ändringar

De nya ändringarna innebär att Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen:

-  Vid en attack från ett land som inte har kärnvapen, men som stöds av ett land som har det

- Vid en attack med konventionella vapen som skapar ett kritiskt hot mot Rysslands suveränitet

- Vid en attack mot allierade Belarus

- Vid en större attack mot Ryssland med drönare, robotar eller stridsflyg

Texten uppdateras


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen