UPPGIFTER: USA-robot avfyrad – Ryssland är under attack

2024 11 19

Ukraina har attackerat mål i Ryssland med amerikanska långdistansrobotar.

Det uppger nyhetsbyrån Bloomberg samt RBC Ukraina.

Anfallet innebär i så fall den första attacken med de omtalade vapnen sedan dess att USA häromdagen uppgavs ha gett grönt ljus.

När uppgifterna kom i söndags rapporterade Reuters att Ukraina planerade att genomföra sin första långdistansattack under de kommande dagarna.

Nu uppges det alltså ha skett.

Ukrainska väpnade styrkor genomförde sin första attack i en gränsregion inom ryskt territorium med en ATACMS-missil, framhåller RBC Ukraina.

Kanalen hänvisar till en tjänsteman i den ukrainska militären.

130 kilometer från gränsen

Enligt källan riktade sig attacken mot en militär anläggning i närheten av staden Krachev som ligger i Bryansk-regionen i Ryssland.

– Den träffades framgångsrikt, hävdar källan.

Karachev ligger omkring 130 kilometer från den ukrainska gränsen.

Ryssland: "En radikal förändring"

Efter medieuppgifterna om att Ukraina får rikta långdistansvapen mot rysk mark svarade Kreml under gårdagen.

– Om Kyiv använder långdistansrobotar för att angripa vårt territorium skulle det innebära att USA och dess partners direkt deltar i fientligheterna mot Ryssland, liksom en radikal förändring av konfliktens väsen och karaktär, uttryckte Putinregimen enligt BBC.

– Rysslands svar i ett sådant fall kommer att vara lämpligt och påtagligt.

Tidigare under tisdagen har Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, sagt att den ryska militären bevakar situationen mycket noga.

Ändrar kärnvapendoktrinen

Det har hittills inte bekräftats från amerikanskt håll att man godkänt attacker med USA-tillverkade långdistansvapen mot ryskt territorium.

Enligt Josep Borell, EU:s utrikesrepresentant ska Ukraina dock ha fått klartecken, erfar RBC Ukraina.

Idag bekräftades också att Rysslands diktator Vladimir Putin godkänner flera ändringar i landets kärnvapendoktrin.

Enligt den uppdaterade doktrinen kan Ryssland använda kärnvapen vid fler scenarier än tidigare.

– Listan över militära hot som kräver sådana åtgärder har utökats, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

Här är alla ändringar

De nya ändringarna innebär att Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen:

-  Vid en attack från ett land som inte har kärnvapen, men som stöds av ett land som har det

- Vid en attack med konventionella vapen som skapar ett kritiskt hot mot Rysslands suveränitet

- Vid en attack mot allierade Belarus

- Vid en större attack mot Ryssland med drönare, robotar eller stridsflyg

Texten uppdateras


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen