UPPGIFTER: USA säger nej till Sveriges vädjan

2022 04 27

USA kommer inte garantera säkerheten för Sverige under ansökningsprocessen om landet går med i Nato.

Sverige kommer tillsammans med Finland att välkomnas av de 30 medlemmarna i Nato om regeringen väljer att ansöka till militäralliansen.

Däremot kommer inte USA att ge någon säkerhetsgaranti för Sverige innan dess att ansökningsprocessen är hundra procent i mål och landet en fullvärdig medlem, rapporterar Dagens Nyheter.

Samtal med USA

Tidningen hänvisar till källor i regeringskansliet som uppges ha insyn i det arbete som just nu pågår inför en eventuellt kommande ansökan till Nato.

Colin Kahl, statssekreterare i USA:s försvarsdepartement, ska ha samtalet med både svenska och finska regeringen i dagarna.

Säkerhetsgarantier gäller inte

– Han gjorde klart att USA:s säkerhetsgarantier inte gäller under ansökningsprocessen, utan de gäller först vid fullt medlemskap, uppger en av källorna till DN, som även får samma budskap från andra håll.

Planerar möte med Storbritannien

Sverige har även fört samtal med Storbritannien om att få någon slags säkerhetsgaranti under den period som förlöper då man eventuellt ansöker om medlemskap i Nato.

Ministrar och ambassadörer har deltagit och flera möten planeras inom kort, enligt Aftonbladet.

Vill ha försäkran

Med just Storbritannien försöker regeringen få till en skriftlig försäkran om säkerhetsgaranti vid händelse att Sverige skulle bli attackerat under ansökningsprocessen.

– Storbritannien är ett av de största Nato-länderna och har avskräckningsförmågan. Det finns också sedan tidigare långtgående samarbete mellan Sverige och Storbritannien, framhäver tidningens källa som uppges ha insyn.

USA-krav på statsministern

Inifrån Socialdemokraterna har det ställts krav på att statsminister Magdalena Andersson måste få en sådan garanti av USA:s president Joe Biden som landet nu uppges neka Sverige.

– USA, eller andra länder som har förmågan, måste tydligt uttala att ett angrepp mot Sverige kommer att vedergällas i Ryssland. Det är en förutsättning för att Sverige ska söka medlemskap, sade riksdagsledamoten Hans Hoff (S) till Aftonbladet i onsdags.

“Finns inga garantier”

Hans Hoff tillade:

– I värsta fall kan Ryssland skjuta i väg missiler mot Stockholm. Det skulle under ansökningstiden så klart bli enorma fördömanden från omvärlden men ingenting mer, för det finns inga garantier. Sverige måste vara skyddat under ansökningstiden.

Beslut senast 22 maj

Socialdemokraterna meddelade idag på en pressträff att man har för avsikt att leverera resultatet av den säkerhetsanalys som just nu pågår internt i partiet senast 22 maj. Då förväntas även Natobeskedet komma.

– Dialogen ska vara klar den 12 maj och efter 12 maj inleder vi vår beslutandeprocess, säger partisekreterare Tobias Baudin.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen