UPPGIFTER: USA överväger häpnadsväckande besked om Ukraina

2025 03 18

USA:s president Donald Trump ska idag tala med den ryska ledaren Vladimir Putin.

Inför samtalen uppges den amerikanska administrationen överväga ett antal olika åtgärder för att övertyga Kreml om att avsluta kriget i Ukraina.

En av dem är att erkänna den ukrainska Krymregionen som ryskt territorium, uppger två källor till nyhetssajten Semafor.

Erkännandet skulle i så fall vara en del av ett framtida fredsavtal.

– Tjänstemän inom administrationen har också diskuterat möjligheten att få USA att uppmana FN att göra detsamma, framhåller Senator med hänvisning till de anonyma källorna och tillägger:

– En sådan begäran skulle justera Trump-administrationen till den ryska presidenten Vladimir Putins position, som länge har sett Krym som sin nations territorium.

Vore en förbluffande vändning

Donald Trump har formellt inte fattat några beslut i frågan än. Åtgärden att erkänna Krym som ryskt nämns som ett av flera alternativ som hans administration diskuterar.

Om uppgiften stämmer måste den dock ses som häpnadsväckande.

När Ryssland annekterade Krymhalvön 2014 fördömdes aktionen av mer eller mindre hela världen, däribland USA och resten av G7-länderna samt EU.

– Vi fördömer återigen Rysslands illegala annektering av Krym och åtgärder för att destabilisera östra Ukraina. Dessa handlingar är oacceptabla och strider mot internationell lag, underströk Vita huset i ett uttalande sommaren 2014.

Även FN fördömde samma år den ryska annekteringen med 100 röster mot elva. 58 nationer lade ned sina röster.

Röda linjer för båda läger

Ukraina kommer vid ett eventuellt fredsavtal inte att erkänna några ockuperade territorier som en del av Ryssland. Det är en röd linje, meddelade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj förra veckan.

Vi kämpar för vårt oberoende. Därför kommer vi inte att erkänna några ockuperade territorier som Rysslands. Detta är ett faktum, sade Zelenskyj enligt Kyiv Independent.

Samtidigt är Moskvas krav att ryskockuperade områden, däribland Krym, ska erkännas som ryskt.

Danska TV2 sammanfattar de mest centrala ukrainska och ryska hållningarna enligt följande utifrån de uppgifter som hittills framkommit:

Rysslands krav:

  • Ukrainska styrkor i den ryska Kurskregionen måste kapitulera.
  • De erövringar som Ryssland gjort sedan krigets början måste erkännas internationellt som ryskt territorium.
  • Ukraina måste decimeras i sin förmåga att mobilisera militär.
  • Västerländskt militärt bistånd till Ukraina måste minskas eller stoppas.
  • Inga västerländska fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Ukrainas krav:

  • Återlämnande av tusentals ukrainska barn som olagligt utvisats till Ryssland.
  • Tusentals civila som olagligt fängslats av Ryssland måste släppas.
  • Internationella säkerhetsgarantier i händelse av att Ryssland bryter vapenvilan.
  • Ukrainas självbestämmande angående Natomedlemskap.
  • Inga territoriella eftergifter från ukrainsk sida.

Trumps preliminära förslag:

  • Fördelning av mark och kraftverk mellan Ryssland och Ukraina.

LÄS MER: Zelenskyj drar röd linje inför fredsförhandlingar

LÄS MER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA uppges säger ja till alltihop

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen