UPPGIFTER: USA överväger häpnadsväckande besked om Ukraina

2025 03 18

USA:s president Donald Trump ska idag tala med den ryska ledaren Vladimir Putin.

Inför samtalen uppges den amerikanska administrationen överväga ett antal olika åtgärder för att övertyga Kreml om att avsluta kriget i Ukraina.

En av dem är att erkänna den ukrainska Krymregionen som ryskt territorium, uppger två källor till nyhetssajten Semafor.

Erkännandet skulle i så fall vara en del av ett framtida fredsavtal.

– Tjänstemän inom administrationen har också diskuterat möjligheten att få USA att uppmana FN att göra detsamma, framhåller Senator med hänvisning till de anonyma källorna och tillägger:

– En sådan begäran skulle justera Trump-administrationen till den ryska presidenten Vladimir Putins position, som länge har sett Krym som sin nations territorium.

Vore en förbluffande vändning

Donald Trump har formellt inte fattat några beslut i frågan än. Åtgärden att erkänna Krym som ryskt nämns som ett av flera alternativ som hans administration diskuterar.

Om uppgiften stämmer måste den dock ses som häpnadsväckande.

När Ryssland annekterade Krymhalvön 2014 fördömdes aktionen av mer eller mindre hela världen, däribland USA och resten av G7-länderna samt EU.

– Vi fördömer återigen Rysslands illegala annektering av Krym och åtgärder för att destabilisera östra Ukraina. Dessa handlingar är oacceptabla och strider mot internationell lag, underströk Vita huset i ett uttalande sommaren 2014.

Även FN fördömde samma år den ryska annekteringen med 100 röster mot elva. 58 nationer lade ned sina röster.

Röda linjer för båda läger

Ukraina kommer vid ett eventuellt fredsavtal inte att erkänna några ockuperade territorier som en del av Ryssland. Det är en röd linje, meddelade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj förra veckan.

Vi kämpar för vårt oberoende. Därför kommer vi inte att erkänna några ockuperade territorier som Rysslands. Detta är ett faktum, sade Zelenskyj enligt Kyiv Independent.

Samtidigt är Moskvas krav att ryskockuperade områden, däribland Krym, ska erkännas som ryskt.

Danska TV2 sammanfattar de mest centrala ukrainska och ryska hållningarna enligt följande utifrån de uppgifter som hittills framkommit:

Rysslands krav:

  • Ukrainska styrkor i den ryska Kurskregionen måste kapitulera.
  • De erövringar som Ryssland gjort sedan krigets början måste erkännas internationellt som ryskt territorium.
  • Ukraina måste decimeras i sin förmåga att mobilisera militär.
  • Västerländskt militärt bistånd till Ukraina måste minskas eller stoppas.
  • Inga västerländska fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Ukrainas krav:

  • Återlämnande av tusentals ukrainska barn som olagligt utvisats till Ryssland.
  • Tusentals civila som olagligt fängslats av Ryssland måste släppas.
  • Internationella säkerhetsgarantier i händelse av att Ryssland bryter vapenvilan.
  • Ukrainas självbestämmande angående Natomedlemskap.
  • Inga territoriella eftergifter från ukrainsk sida.

Trumps preliminära förslag:

  • Fördelning av mark och kraftverk mellan Ryssland och Ukraina.

LÄS MER: Zelenskyj drar röd linje inför fredsförhandlingar

LÄS MER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA uppges säger ja till alltihop

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen