UPPGIFTER: USA överväger häpnadsväckande besked om Ukraina

2025 03 18

USA:s president Donald Trump ska idag tala med den ryska ledaren Vladimir Putin.

Inför samtalen uppges den amerikanska administrationen överväga ett antal olika åtgärder för att övertyga Kreml om att avsluta kriget i Ukraina.

En av dem är att erkänna den ukrainska Krymregionen som ryskt territorium, uppger två källor till nyhetssajten Semafor.

Erkännandet skulle i så fall vara en del av ett framtida fredsavtal.

– Tjänstemän inom administrationen har också diskuterat möjligheten att få USA att uppmana FN att göra detsamma, framhåller Senator med hänvisning till de anonyma källorna och tillägger:

– En sådan begäran skulle justera Trump-administrationen till den ryska presidenten Vladimir Putins position, som länge har sett Krym som sin nations territorium.

Vore en förbluffande vändning

Donald Trump har formellt inte fattat några beslut i frågan än. Åtgärden att erkänna Krym som ryskt nämns som ett av flera alternativ som hans administration diskuterar.

Om uppgiften stämmer måste den dock ses som häpnadsväckande.

När Ryssland annekterade Krymhalvön 2014 fördömdes aktionen av mer eller mindre hela världen, däribland USA och resten av G7-länderna samt EU.

– Vi fördömer återigen Rysslands illegala annektering av Krym och åtgärder för att destabilisera östra Ukraina. Dessa handlingar är oacceptabla och strider mot internationell lag, underströk Vita huset i ett uttalande sommaren 2014.

Även FN fördömde samma år den ryska annekteringen med 100 röster mot elva. 58 nationer lade ned sina röster.

Röda linjer för båda läger

Ukraina kommer vid ett eventuellt fredsavtal inte att erkänna några ockuperade territorier som en del av Ryssland. Det är en röd linje, meddelade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj förra veckan.

Vi kämpar för vårt oberoende. Därför kommer vi inte att erkänna några ockuperade territorier som Rysslands. Detta är ett faktum, sade Zelenskyj enligt Kyiv Independent.

Samtidigt är Moskvas krav att ryskockuperade områden, däribland Krym, ska erkännas som ryskt.

Danska TV2 sammanfattar de mest centrala ukrainska och ryska hållningarna enligt följande utifrån de uppgifter som hittills framkommit:

Rysslands krav:

  • Ukrainska styrkor i den ryska Kurskregionen måste kapitulera.
  • De erövringar som Ryssland gjort sedan krigets början måste erkännas internationellt som ryskt territorium.
  • Ukraina måste decimeras i sin förmåga att mobilisera militär.
  • Västerländskt militärt bistånd till Ukraina måste minskas eller stoppas.
  • Inga västerländska fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Ukrainas krav:

  • Återlämnande av tusentals ukrainska barn som olagligt utvisats till Ryssland.
  • Tusentals civila som olagligt fängslats av Ryssland måste släppas.
  • Internationella säkerhetsgarantier i händelse av att Ryssland bryter vapenvilan.
  • Ukrainas självbestämmande angående Natomedlemskap.
  • Inga territoriella eftergifter från ukrainsk sida.

Trumps preliminära förslag:

  • Fördelning av mark och kraftverk mellan Ryssland och Ukraina.

LÄS MER: Zelenskyj drar röd linje inför fredsförhandlingar

LÄS MER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA uppges säger ja till alltihop

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen