UPPGIFTER: USA korsar ”röd linje” – glatt besked för Ukraina

2023 02 01

Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig har USA vägrat att förse Ukraina med långdistansrobotar.

Leveranser av sådana vapen har beskrivits som en ”röd linje” för USA eftersom det kan riskera att "eskalera kriget".

Biden-regeringen har klargjort att man inte har uppmuntrat eller gjort det möjligt för Ukraina att slå till mot mål i Ryssland.

Rysslands diktator Vladimir Putin har även upprepade gånger varnat  USA och Europa för att inte korsa ”röda linjer” genom att leverera långdistansvapen till Ukraina.

USA och dess allierade har redan trotsat diktatorns varning och försett Ukraina med långdistansartilleri – bland annat raketartillerivapnet MLRS och raketartillerissystemet HIMARS.

Tvärvänder

Nu kan även långdistansrobotar vara på väg.

USA förbereder ett nytt militärt stödpaket till Ukraina, rapporterar Reuters med hänvisning till två amerikanska tjänstemän.

Enligt tjänstemännen kommer långdistansrobotar att ingå i det nya paketet.

– Det är första gången som robotar med längre räckvidd inkluderas, bekräftar tjänstemännen.

Det nya amerikanska stödpaketet värderas till två miljarder dollar.

Kan avfyras från flygplan

Enligt uppgifter till Reuters kommer långdistansroboten GLSDB att levereras till Ukraina.

Det svenska försvars- och säkerhetsföretaget Saab har tillsammans med amerikanska Boeing utvecklat roboten.

– Roboten har en längre räckvidd och kan tillåta Ukraina att träffa mål som har varit utom räckhåll och hjälpa landet att fortsätta genomföra motattacker genom att störa ryska styrkor som befinner sig långt bakom frontlinjen, framhåller Reuters.

GLSDB-roboten utvecklades ursprungligen för avfyrning från flygplan, men har även anpassats för att avfyras med markbaserade artillerisystem.

– GLSDB kombinerar två mycket framgångsrika och beprövade system i ett effektivt vapensystem för markstyrkor, säger Beth Kluba, vice VD, Boeing Weapons and Missile Systems, i ett pressmeddelande.

Robotens kan ”glida” i över 100 kilometer om den avfyras från ett flygplan och har en god precisionsförmåga.

Foto: The White House
Text: Redaktionen

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen