Kriget i Ukraina fortsätter samtidigt som missiler och drönare slår ner i Mellanöstern.

USA och Ukraina står inför en liknande utmaning; förekomsten av iranska Shahed-drönare som skickas mot såväl amerikanska baser i Mellanöstern som mot energiinfrastruktur och civil infrastruktur i Ukraina.

Nya uppgifter gör gällande att USA nu har tagit kontakt med Ukraina för att de behöver hjälp med att hantera Shahed-drönarna, rapporterar Ukrainska Pravda med hänvisning till Financial Times.

Används av Iran och Ryssland

Iran har länge exporterat de billiga Shahed-drönarna till Ryssland.

I och med Rysslands användning av drönarna i kriget mot Ukraina har Kyiv tvingats lista ut hur de ska slå mot de billiga drönarna utan att slösa för mycket pengar.

Det har lett till stor inhemsk produktion av ukrainska interceptor-drönare – ett billigare sätt att slå ut Shahed-drönarna än att använda sig av traditionellt luftförsvar.

USA behöver hjälp

Flera Gulfstater med amerikanska baser har attackerats av Shahed-drönarna.

Länder i Mellanöstern söker nu nya försvarssystem som skulle vara billigare än Patriot-robotar. En Shahed-drönare kostar omkring 30 000 dollar, medan en enda interceptor-robot kan kosta mer än 13,5 miljoner dollar.

Ukraina är det första landet som massproducerar interceptor-drönare som kan kosta så lite som några tusen dollar.

Nu kommer uppgifter om att USA och åtminstone en Gulfstat har tagit kontakt med Ukraina om att köpa ukrainska interceptor-drönare för att skjuta ner iranska Shahed-drönare.

Läs mer: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

“Vi samråder”

Utan att precisera exakt vad de pratar om meddelar Zelenskyj att han står i kontakt med flera länder.

– Ukraina samråder med partners i Europa och USA, liksom med länder som gränsar till Iran, skriver han på X.

“Kan bidra”

Zelenskyj fortsätter.

– Ukraina kan bidra till att skydda liv och stabilisera situationen. Partners vänder sig till oss, menar han.

– Jag har gett Ukrainas utrikesminister i uppdrag att, tillsammans med underrättelsetjänsterna, försvarsministern, vår militära ledning och nationella säkerhetsrådets sekreterare, presentera alternativ för att bistå relevanta länder och ge hjälp på ett sätt som inte försvagar vårt eget försvar här i Ukraina.

Läs mer: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Foto: President of Ukraine Office resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen