UPPGIFTER: Ukrainas EU-ansökan hotas från oväntat håll

2024 10 02

Relationerna mellan Ukraina och Polen har försämrats, vilket kan ställa till problem för Ukrainas ansökan om EU-medlemskap.

Ett möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski tidigare i september gick inte som planerat, rapporterar Kyiv Independent.

Relationen mellan Ukraina och Polen har försämrats på senare tid, och länderna bråkar bland annat om en historisk händelse.

– Sikorski krävde att Ukraina äntligen skulle tillåta uppgrävning av Volyn-massakerns offer, och varnade [Ukraina] för att förvänta sig en snabb EU-anslutning, vilket väckte frustration hos Zelenskyj, rapporterar tidningen.

Bråkar om historisk händelse

Volyn-massakern ägde rum 1943. Tiotusentals polacker dödades av Ukrainska upprorsarmén (UPA), som var en nationalistisk gerillaarmé. Sedermera dödades också tusentals ukrainare som hämnd för massakern.

Polen har länge krävt att offren ska grävas upp. Ukraina blockerade uppgrävningen 2017 efter att en minnesplats över dödade UPA-medlemmar vandaliserats i Polen. Ukraina har öppnat för att gå med på Polens krav om alla förstörda minnesplatser i Polen återställs, enligt tidningen.

Men ingenting av detta har hänt. Ukraina vill heller inte gå med på att klassa massakern som ett folkmord.

Zelenskyj är enligt uppgift rasande över hur Polen enligt hans mening politiserar historiska händelser.

Relationen mellan de två länderna har över huvud taget försämrats på senare tid.

Minskat stöd i Polen

Polen har gett Ukraina ett mycket starkt stöd efter Rysslands invasion. De har tagit emot miljoner ukrainska flyktingar och försett Ukraina med ett stort ekonomiskt och militärt stöd.

Men det finns både upp- och nedgångar i relationen mellan de två länderna.

Redan 2023 började attityden i Polen skifta, då polska bönder protesterade vilt mot att den polska marknaden övermättades med ukrainskt spannmål.

Undersökningar visar också att den polska befolkningen har blivit mycket mer skeptisk till att stödja Ukraina.

Och redan i juli sade den polska försvarsministern Wladyslaw Kosiniak-Kamysz att Ukraina inte kan gå med i EU förrän den historiska tvisten mellan de två länderna blir löst.

Den polske premiärministern Donald Tusk har varit inne på samma linje, och frågan riskerar alltså att försvåra och fördröja den process som är tänkt att bana väg för ett ukrainskt EU-medlemskap.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen