UPPGIFTER: Ukrainas EU-ansökan hotas från oväntat håll

2024 10 02

Relationerna mellan Ukraina och Polen har försämrats, vilket kan ställa till problem för Ukrainas ansökan om EU-medlemskap.

Ett möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski tidigare i september gick inte som planerat, rapporterar Kyiv Independent.

Relationen mellan Ukraina och Polen har försämrats på senare tid, och länderna bråkar bland annat om en historisk händelse.

– Sikorski krävde att Ukraina äntligen skulle tillåta uppgrävning av Volyn-massakerns offer, och varnade [Ukraina] för att förvänta sig en snabb EU-anslutning, vilket väckte frustration hos Zelenskyj, rapporterar tidningen.

Bråkar om historisk händelse

Volyn-massakern ägde rum 1943. Tiotusentals polacker dödades av Ukrainska upprorsarmén (UPA), som var en nationalistisk gerillaarmé. Sedermera dödades också tusentals ukrainare som hämnd för massakern.

Polen har länge krävt att offren ska grävas upp. Ukraina blockerade uppgrävningen 2017 efter att en minnesplats över dödade UPA-medlemmar vandaliserats i Polen. Ukraina har öppnat för att gå med på Polens krav om alla förstörda minnesplatser i Polen återställs, enligt tidningen.

Men ingenting av detta har hänt. Ukraina vill heller inte gå med på att klassa massakern som ett folkmord.

Zelenskyj är enligt uppgift rasande över hur Polen enligt hans mening politiserar historiska händelser.

Relationen mellan de två länderna har över huvud taget försämrats på senare tid.

Minskat stöd i Polen

Polen har gett Ukraina ett mycket starkt stöd efter Rysslands invasion. De har tagit emot miljoner ukrainska flyktingar och försett Ukraina med ett stort ekonomiskt och militärt stöd.

Men det finns både upp- och nedgångar i relationen mellan de två länderna.

Redan 2023 började attityden i Polen skifta, då polska bönder protesterade vilt mot att den polska marknaden övermättades med ukrainskt spannmål.

Undersökningar visar också att den polska befolkningen har blivit mycket mer skeptisk till att stödja Ukraina.

Och redan i juli sade den polska försvarsministern Wladyslaw Kosiniak-Kamysz att Ukraina inte kan gå med i EU förrän den historiska tvisten mellan de två länderna blir löst.

Den polske premiärministern Donald Tusk har varit inne på samma linje, och frågan riskerar alltså att försvåra och fördröja den process som är tänkt att bana väg för ett ukrainskt EU-medlemskap.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen