UPPGIFTER: Ukrainas EU-ansökan hotas från oväntat håll

2024 10 02

Relationerna mellan Ukraina och Polen har försämrats, vilket kan ställa till problem för Ukrainas ansökan om EU-medlemskap.

Ett möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski tidigare i september gick inte som planerat, rapporterar Kyiv Independent.

Relationen mellan Ukraina och Polen har försämrats på senare tid, och länderna bråkar bland annat om en historisk händelse.

– Sikorski krävde att Ukraina äntligen skulle tillåta uppgrävning av Volyn-massakerns offer, och varnade [Ukraina] för att förvänta sig en snabb EU-anslutning, vilket väckte frustration hos Zelenskyj, rapporterar tidningen.

Bråkar om historisk händelse

Volyn-massakern ägde rum 1943. Tiotusentals polacker dödades av Ukrainska upprorsarmén (UPA), som var en nationalistisk gerillaarmé. Sedermera dödades också tusentals ukrainare som hämnd för massakern.

Polen har länge krävt att offren ska grävas upp. Ukraina blockerade uppgrävningen 2017 efter att en minnesplats över dödade UPA-medlemmar vandaliserats i Polen. Ukraina har öppnat för att gå med på Polens krav om alla förstörda minnesplatser i Polen återställs, enligt tidningen.

Men ingenting av detta har hänt. Ukraina vill heller inte gå med på att klassa massakern som ett folkmord.

Zelenskyj är enligt uppgift rasande över hur Polen enligt hans mening politiserar historiska händelser.

Relationen mellan de två länderna har över huvud taget försämrats på senare tid.

Minskat stöd i Polen

Polen har gett Ukraina ett mycket starkt stöd efter Rysslands invasion. De har tagit emot miljoner ukrainska flyktingar och försett Ukraina med ett stort ekonomiskt och militärt stöd.

Men det finns både upp- och nedgångar i relationen mellan de två länderna.

Redan 2023 började attityden i Polen skifta, då polska bönder protesterade vilt mot att den polska marknaden övermättades med ukrainskt spannmål.

Undersökningar visar också att den polska befolkningen har blivit mycket mer skeptisk till att stödja Ukraina.

Och redan i juli sade den polska försvarsministern Wladyslaw Kosiniak-Kamysz att Ukraina inte kan gå med i EU förrän den historiska tvisten mellan de två länderna blir löst.

Den polske premiärministern Donald Tusk har varit inne på samma linje, och frågan riskerar alltså att försvåra och fördröja den process som är tänkt att bana väg för ett ukrainskt EU-medlemskap.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen