UPPGIFTER: Ukrainas EU-ansökan hotas från oväntat håll

2024 10 02

Relationerna mellan Ukraina och Polen har försämrats, vilket kan ställa till problem för Ukrainas ansökan om EU-medlemskap.

Ett möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski tidigare i september gick inte som planerat, rapporterar Kyiv Independent.

Relationen mellan Ukraina och Polen har försämrats på senare tid, och länderna bråkar bland annat om en historisk händelse.

– Sikorski krävde att Ukraina äntligen skulle tillåta uppgrävning av Volyn-massakerns offer, och varnade [Ukraina] för att förvänta sig en snabb EU-anslutning, vilket väckte frustration hos Zelenskyj, rapporterar tidningen.

Bråkar om historisk händelse

Volyn-massakern ägde rum 1943. Tiotusentals polacker dödades av Ukrainska upprorsarmén (UPA), som var en nationalistisk gerillaarmé. Sedermera dödades också tusentals ukrainare som hämnd för massakern.

Polen har länge krävt att offren ska grävas upp. Ukraina blockerade uppgrävningen 2017 efter att en minnesplats över dödade UPA-medlemmar vandaliserats i Polen. Ukraina har öppnat för att gå med på Polens krav om alla förstörda minnesplatser i Polen återställs, enligt tidningen.

Men ingenting av detta har hänt. Ukraina vill heller inte gå med på att klassa massakern som ett folkmord.

Zelenskyj är enligt uppgift rasande över hur Polen enligt hans mening politiserar historiska händelser.

Relationen mellan de två länderna har över huvud taget försämrats på senare tid.

Minskat stöd i Polen

Polen har gett Ukraina ett mycket starkt stöd efter Rysslands invasion. De har tagit emot miljoner ukrainska flyktingar och försett Ukraina med ett stort ekonomiskt och militärt stöd.

Men det finns både upp- och nedgångar i relationen mellan de två länderna.

Redan 2023 började attityden i Polen skifta, då polska bönder protesterade vilt mot att den polska marknaden övermättades med ukrainskt spannmål.

Undersökningar visar också att den polska befolkningen har blivit mycket mer skeptisk till att stödja Ukraina.

Och redan i juli sade den polska försvarsministern Wladyslaw Kosiniak-Kamysz att Ukraina inte kan gå med i EU förrän den historiska tvisten mellan de två länderna blir löst.

Den polske premiärministern Donald Tusk har varit inne på samma linje, och frågan riskerar alltså att försvåra och fördröja den process som är tänkt att bana väg för ett ukrainskt EU-medlemskap.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert,

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen