UPPGIFTER: Ukraina riskerar mardrömsbesked från västvärlden

2022 09 28

I kriget mot Ryssland har Ukraina varit i stort behov av vapenleveranser från USA och Europa för att försvara sig mot Putins väpnade styrkor.

Men nu börjar västvärldens lager av vapen och ammunition att skicka till Ukraina att sina.

Det uppger militäranalytiker för CNBC News.

– Jag är mycket orolig. Om vi inte får ny produktion, vilket tar månader, kommer vi inte kunna förse ukrainarna, säger Dave Des Roches, docent vid U.S. National Defense University.

Förbrukar årsproduktion på två veckor

I tider då USA inte själva är inblandade i krig produceras drygt 30 000 artillerigranater till 155-millimeters haubits under ett års tid i landet.

En artilleripjäs som även används flitigt på slagfältet i Ukraina.

Men de ukrainska styrkorna gör av med lika många granater under enbart två veckors stridande, skriver CNBC.

Sinar även i Europa

Även i Europa börjar vapen ta slut, framför allt i länder som även är medlemmar i Nato.

– De militära lagren i de flesta medlemsländerna har varit, jag skulle inte säga uttömda, men men uttömda i hög andel eftersom vi har tillhandahållit mycket kapacitet till ukrainarna, säger Josep Borrell, talesperson för utrikesfrågor och säkerhetspolitik i EU, till CNBC.

Kallar till Natomöte

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har därför kallat till ett särskilt möte med sina allianskollegor för att diskutera hur medlemsländerna ska kunna förstärka sina vapenlager snabbt, så att man kan fortsätta stödja Ukraina.

– Vi arbetar nu med industrin för att öka produktionen av vapen och ammunition, säger Stoltenberg till The New York Times.

Beroende av vapen från väst

Signalerna om att västvärlden eventuellt inte kan fortsätta stödja Ukraina med militära resurser skulle kunna vara förödande för landets försvar.

Enligt amerikanska källor är Ukraina helt beroende av vapen från sina allierade för att stå emot den ryska invasionen, uppger France 24.

Dubbla Sveriges försvarsbudget

USA är det land som levererat det största militära stödet till Ukraina sedan Ryssland inledde sin invasion i februari.

I början av september meddelade det amerikanska försvarsdepartementet att stödet nått 15,2 miljarder dollar motsvarande 160 miljarder svenska kronor.

Det motsvarar även dubbelt så mycket som den svenska försvarsbudgeten för 2022, enligt SVT.

LÄS MER: Regeringen tvekar om Ukrainas vädjan

Foto: Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen