UPPGIFTER: Ukraina riskerar mardrömsbesked från västvärlden

2022 09 28

I kriget mot Ryssland har Ukraina varit i stort behov av vapenleveranser från USA och Europa för att försvara sig mot Putins väpnade styrkor.

Men nu börjar västvärldens lager av vapen och ammunition att skicka till Ukraina att sina.

Det uppger militäranalytiker för CNBC News.

– Jag är mycket orolig. Om vi inte får ny produktion, vilket tar månader, kommer vi inte kunna förse ukrainarna, säger Dave Des Roches, docent vid U.S. National Defense University.

Förbrukar årsproduktion på två veckor

I tider då USA inte själva är inblandade i krig produceras drygt 30 000 artillerigranater till 155-millimeters haubits under ett års tid i landet.

En artilleripjäs som även används flitigt på slagfältet i Ukraina. 

Men de ukrainska styrkorna gör av med lika många granater under enbart två veckors stridande, skriver CNBC.

Sinar även i Europa

Även i Europa börjar vapen ta slut, framför allt i länder som även är medlemmar i Nato.

– De militära lagren i de flesta medlemsländerna har varit, jag skulle inte säga uttömda, men men uttömda i hög andel eftersom vi har tillhandahållit mycket kapacitet till ukrainarna, säger Josep Borrell, talesperson för utrikesfrågor och säkerhetspolitik i EU, till CNBC.

Kallar till Natomöte

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har därför kallat till ett särskilt möte med sina allianskollegor för att diskutera hur medlemsländerna ska kunna förstärka sina vapenlager snabbt, så att man kan fortsätta stödja Ukraina.

– Vi arbetar nu med industrin för att öka produktionen av vapen och ammunition, säger Stoltenberg till The New York Times. 

Beroende av vapen från väst

Signalerna om att västvärlden eventuellt inte kan fortsätta stödja Ukraina med militära resurser skulle kunna vara förödande för landets försvar.

Enligt amerikanska källor är Ukraina helt beroende av vapen från sina allierade för att stå emot den ryska invasionen, uppger France 24.

Dubbla Sveriges försvarsbudget

USA är det land som levererat det största militära stödet till Ukraina sedan Ryssland inledde sin invasion i februari.

I början av september meddelade det amerikanska försvarsdepartementet att stödet nått 15,2 miljarder dollar motsvarande 160 miljarder svenska kronor.

Det motsvarar även dubbelt så mycket som den svenska försvarsbudgeten för 2022, enligt SVT.

LÄS MER: Regeringen tvekar om Ukrainas vädjan

Foto: Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen


Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen