UPPGIFTER: Ukraina riskerar kollaps på fronten

2024 04 25

Ukraina riskerar en kollaps på Donetskfronten, enligt uppgifter.

Det är bland annat den amerikanska affärstidningen Forbes som har fått uppgifter om att Ukraina befinner sig i ett svårt läge på Donetskfronten, rapporterar Svenska Yle.

Den amerikanska tidningen hänvisar bland annat till ryska källor.

Uppgifterna gör bland annat gällande att skyttegravar öster om Otjeretyne, som tidigare bemannades av ukrainare, nu står tomma.

Ryssland ska ha lyckats storma ställningar som Ukraina övergett i byn.

– Samtidigt kommer anklagelser från ukrainskt håll om kemiska vapen, rapporterar kanalen.

Snabba framryckningar

Byn ligger i närheten av Avdijivka, där Ukraina har försökt upprätta en försvarslinje efter att tidigare under året ha tvingats dra sig tillbaka från området.

– De ryska styrkorna verkar i helgen ha gjort en av sina snabbaste framryckningar på flera månader, uppger kanalen.

Det ukrainska försvaret bedöms nu har stora svårigheter i området.

Detta enligt bland annat den ukrainska sajten Deep State.

Det har också tidigare rapporterats att Ryssland förväntas göra snabba framryckningar innan Ukraina får ny hjälp i form av stödpaketet från USA, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har skrivit om.

Kemiska vapen

Samtidigt kommer det alltså anklagelser om att Ryssland använder sig av kemiska vapen i Otjeretyne.

Det rapporterar bland annat Kyiv Independent, som hänvisar till ukrainsk militär.

– De använder hela den tillgängliga vapenarsenalen… inklusive kemiska gifter, uppger Nazar Voloshyn, en talesperson för ukrainska trupper, på Telegram enligt tidningen.

Och för Ukrainas del är situationen på fronten alltså väldigt ansträngd, enligt Forbes.

– Forbes konstaterar att Ukrainas situation är mycket svår, då Ryssland har en hel pansardivision som reserv nära Avdijivka. Om den sätts i strid innan Ukraina fått förstärkning på plats kan hela frontlinjen komma att kollapsa, rapporterar Svenska Yle.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen