UPPGIFTER: Ukraina nära mycket stor framgång

2022 12 28

Striderna runt staden Kreminna i östra Ukraina har intensifierats.

Enligt uppgifter till New York Times förbereder Ukrainas väpnade styrkor en markoffensiv mot staden i Luhanskregionen.

Ryssarna har i sin tur grävt ner sig för att stoppa framryckningen.

Nyckelstad

Kreminna beskrivs som en nyckelstad för Ukraina.

– Att återerövra Kreminna och närliggande Svatove kan öppna vägen för en offensiv mot städerna Sievjerodonetsk och Lysytjansk, rapporterar The Guardian.

Sievjerodonetsk och Lysytjansk är två stora städer som Ryssland intog tidigare i somras efter intensiva strider.

Pressar tillbaka ockupanterna

Enligt Luhanskregionens guvernör Serhij Hajdaj har ukrainska styrkor tagit sig till utkanterna av den strategiskt viktiga staden.

Vidare påstår han att en del av de ryska trupperna har dragit sig tillbaka till Rubizhne, en stad några mil sydost om Kreminna.

Samtidigt ser han tecken som tyder på att ryssarna förbereder sig för intensiva strider.

– De ryska ockupationstrupperna har lyckats bygga upp ett kraftfullt försvar på bara en månad. De förflyttar en enorm mängd reserver och utrustning, skriver guvernören på Telegram och tillägger:

– Ryssarna vet att hela deras försvarslinje kommer att falla om de förlorar Kreminna.

Svårt att bekräfta

Den ukrainska framgången i och i närheten av Kreminna har inte verifierats, rapporterar The Guardian.

Flera militärexperter delar dock Serhij Hajdajs påstående om en framgångsrik ukrainsk offensiv.

Överstelöjtnant och militärexperten Joakim Paasikivi framhåller att det finns en hel del tecken som tyder på att uppgifterna stämmer, uppger Expressen.

– Men han säger samtidigt att det är svårt att få det bekräftat innan det kommer filmklipp som visar på genombrottet, skriver tidningen.

Striderna fortsätter

Samtidigt som Ukraina rycker fram i Luhansk försöker ryska trupper erövra staden Bachmut i Donetskregionen.

Intensiva strider har pågått i nästan fem månader.

De ryska styrkorna leds av den ökända Wagnergruppen.

– Kampen om Bachmut ses som ett viktigt test för Wagner-chefen, Jevgenij Prigozjin, som tros ha rekryterat tusentals ryska fångar för att hjälpa till att storma staden, rapporterar The Guardian.

Prigozjin har tidigare kritiserat det ryska försvarsdepartementet för dess prestation i Ukraina och har hyllat Wagner som Rysslands mest kompetenta stridsstyrka.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen