UPPGIFTER: Ukraina misslyckas – Zelensky pressad

2023 08 18

Ukraina står inför en betydande motgång i kriget mot de ryska invasionsstyrkorna.

Den ukrainska motoffensiven har gått långsammare framåt än vad en del förväntade sig, men nyligen rapporterades om att trupperna rör sig framåt mot områdena Melitopol, Berdyansk och Zaporizhzhia.

Men nu kommer nya uppgifter, rapporterar Washington Post.

Och de är inte till Ukrainas fördel.

Uppgifter: misslyckas med stora målet

Att nå den första av de tre nämnda regionerna, Melitopol, är ett mycket viktigt delmål för Ukraina.

Men det ser nu ut att misslyckas, enligt amerikansk underrättelsetjänst.

Det skulle, om bedömningen är korrekt, leda till att Ukraina misslyckas i sitt försök att skära av Rysslands landbro till ockuperade halvön Krym.

– Den dystra bedömningen är baserad på Rysslands brutala skicklighet i att försvara ockuperat territorium genom en falang av minfält och skyttegravar, framhåller Washington Posts korrespondenter.

Porten till Krym

Enligt ukrainska, amerikanska och andra västerländska regeringstjänstemän ser de ukrainska styrkorna som rör sig mot Melitopol ut att blockeras flera mil utanför staden med samma namn som regionen.

– Melitopol är kritisk till Ukrainas motoffensiv eftersom det anses vara porten till Krym, uppger den amerikanska tidningen vidare.

Staden ligger mitt i skärningspunkten mellan två viktiga motorvägar och en järnväg som möjliggör för Ryssland att flytta soldater och utrustning från halvön till andra ockuperade områden i södra Ukraina.

Pressad Zelensky

Ukrainas president Volodymyr Zelensky befaras nu vara mycket pressad.

Han har vid flera tillfällen poängterat vikten av att återta Krymhalvön som olagligt ockuperades 2014.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har Zelensky sagt vid ett tidigare tillfälle.

– Krym är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det.

Överträffat förväntningarna

Enligt analytiker är Ukrainas utmaningar för närvarande väldigt många och väldigt svåra.

Ryssland anses ha överträffat förväntningarna när det gäller Putinregimens förmåga att stå pall för den ukrainska motoffensiven mot de områden Ryssland ockuperat.

– Jag hade sagt för ett par månader sedan att den här offensiven skulle bli lång. Det kommer att bli blodigt och det kommer att gå långsamt. Och det är precis vad är, säger Mark A. Milley, ordförande för USA:s yrkesmilitära råd Joint Chief of Staff, enligt Washington Post.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen