UPPGIFTER: Ukraina har gått till attack i Ryssland

2024 04 19

Ett ryskt bombplan av modellen Tu-22M3 har störtat under fredagsmorgonen.

Ryssland påstår att det rör sig om en olycka.

Det ukrainska flygvapnet hävdar i sin tur att man skjutit ned planet.

På Telegram skriver den ukrainska chefen för flygvapnet, Mykola Oleshchuk, att Ukraina för första gången lyckats skjuta ned ett bombplan av modellen Tu-22M3.

– Ryska terrorister använde planet för att bomba fredliga ukrainska städer, framhåller Oleshchuk.

Flygvapnet-chefen uppger inte hur den påstådda nedskjutningen gått till.

Uppgifter: Gick till attack i Ryssland 

Bombplanet störtade ovanför regionen Stavropol i södra Ryssland.

Att kraschen skedde långt in på rysk territorium väcker många frågor.   

Nu uppger analytiker vid danska försvarsakademin att det mest sannolika är att Ukraina attackerat inifrån Ryssland.  

– Militäranalytikerna bedömer att det är mest troligt att ukrainarna faktiskt lyckats ta sig in i Ryssland, varpå de skjutit ner planet, rapporterar danska TV2.

”Pinsam affär”

Om de ukrainska uppgifterna stämmer bör nedskjutningen betraktas som en ”minst sagt pinsam affär för Ryssland”.

Det konstaterar militäranalytikern Anders Puck Nielsen.

I en kommentar till tv-kanalen uppger experten att bombplanen är väldigt strategiskt viktiga för Ryssland och att de inte ska flyga över områden där de riskerar att bli nedskjutna.

– Det spektakulära med det här är: Hur i hela friden fick Ukraina ett luftvärnssystem tillräckligt nära för att träffa planet? frågar sig militäranalytikern.

En död

Ryssland påstår å sin sida att planet inte alls sköts ned.

Det ryska försvarsdepartementet hävdar att kraschen orsakats av ett ”tekniskt fel”.

Enligt det ryska departementet ska fyra piloter ha kastat sig ut ur planet.

En pilot har bekräftats död, två uppges ha räddats och en fjärde har inte hittats.

Foto: Vitaly V. Kuzmin

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


6 maj 2026

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen