UPPGIFTER: Ukraina håller ställningarna

2022 05 05

Den ryska armén har svårt att avancera i östra Ukraina.

De ukrainska försvaret har till stor del stoppat de ryska framstegen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW).

Flera misslyckade attacker

I sin senaste rapport skriver ISW att den ryska armén har genomfört flera misslyckade attacker. De ryska styrkorna har inte lyckats åstadkomma några framsteg på östfronten de senaste dagarna. 

– Framgång för ryska styrkor som attackerar söder om Izyum i ett försök att omringa ukrainska styrkor verkar mer och mer osannolik, skriver ISW i sin rapport.

Planen är på väg att misslyckas

Enligt tankesmedjan försöker ryska styrkor utföra en så kallade ”kniptångsmanöver” och slå samman sina offensiver i sydost om Izyum och väster om Slovjansk och Kramatorsk.

Ukrainas Väpnade Styrkor har hittills förhindrat samtliga ryska försök att åstadkomma detta, rapporterar ISW.

Svensk expert instämmer

Markus Göransson, docent vid försvarshögskolan, konstaterar i likhet med de amerikanska uppgifterna att den ryska offensiven i östra Ukraina har avstannat.

– Den ryska frontlinjen är stabil, men den förändras inte lika fort som den gjorde under tidigare faser av kriget. Det förefaller ju som att Ryssland har svårt att avancera. Även vid de ställen runt frontlinjen där de sätter in sina styrkor så möter de stabilt ukrainskt motstånd, säger han till SvD.

Diktatorn och militären är inte överens

Enligt Göransson är inte den ryska militären och diktatorn Vladimir Putin överens om vad som kan ses som ett realistiskt mål i östra Ukraina.

Putins plan på att erövra hela Donbass-regionen backas inte upp av militären.

Kan vara en anledning

– Det är ganska tydliga mål som har ställts upp. Men agerandet var inte fullt så kraftfullt. Om det beror på att man saknar förmåga eller saknar avsikt att göra det i nuläget är svårt att säga, säger han till SvD och tillägger:

– Det kan vara en anledning till varför vi inte ser en starkare beslutsamhet i den ryska krigsföringen just nu.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt krav i besiktningen på gång – gäller alla bilar över tio år

2025 04 30

EU förbereder en “omfattande översyn av EU:s regler för trafiksäkerheten”.

Alldeles för många äldre fordon är inblandade i olyckor, dödsfall och skador.

Det anser EU-kommissionen som nu går fram med en rad förslag för att förbättra säkerheten i trafiken inom hela unionen, därmed också Sverige.

– De nya reglerna kommer att ta hänsyn till den växande närvaron av elfordon och anpassa sig till ny teknik, framhåller kommissionen i ett uttalande.

Ska besiktigas varje år

Förändringarna bedöms kunna rädda drygt 7 000 liv och förhindra omkring 65 000 allvarliga skador.

Bland de nya reglerna finns bland annat ett krav om att alla personbilar över tio år ska besiktigas varje år.

Idag gäller var fjortonde månad för bilar äldre än fem år i Sverige.

– De föreslagna ändringarna återspeglar EU:s engagemang för säker och hållbar rörlighet samtidigt som fri rörlighet för människor och varor säkerställs, understryker EU.

LÄS MER: Ändrat krav i besiktningen – nytt för i år

Ska upptäcka fusk

EU föreslår också krav på bättre kontroller av bilens assistanssystem, att det ska bli lättare att besiktiga bilen utomlands om man för tillfället bor i ett annat EU-land samt hårdare kontroll av mätarställningen för att upptäcka fusk.

Det sistnämnda problemet handlar om att mätarställningen “rullas” tillbaka för att det ska framstå som att fordonet har kört mindre än vad som är fallet.

– För att bekämpa detta bedrägeri krävs uppdaterade regler, konstaterar EU.

Förslaget går ut på att registrera bilarnas mätarställning i en databas vid såväl besiktning som service eller reparation.

LÄS MER: Kraftigt bakslag för Volvo – anställda kommer förlora jobbet

Transportstyrelsen ska granska

Redan i slutet av förra året talades det om att nya besiktningsregler i förhållande till bilens ålder var på gång. Det handlade då om att ta bort regeln som innebär att fordon äldre än 50 år i vissa fall kan befrias från besiktning.

Just den diskussionen har dock inget med EU:s nuvarande förslag att göra.

Transportstyrelsen har ännu inte tagit ställning till kommissionens utkast på nya regler.

– Vi har inte hunnit titta på förslaget mer ingående ännu men om direktivet ändras är det naturligtvis tänkbart att även svensk reglering ska ändras, säger Anders Gunneriusson som är utredare på myndigheten till Vi Bilägare.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen