UPPGIFTER: Ukraina förbjuder proryska partier

2022 05 03

Ukrainas parlament uppges av ryska medier ha stiftat en ny lag som förbjuder aktiviteter för partier i landet som stöttar den ryska regimen.

Det är det ukrainska parlamentet, Verkhovna Rada, som idag sägs har antagit en ny lag. Lagen förbjuder uttryckligen politiska partier som antingen rättfärdigar, erkänner eller förnekar Rysslands väpnade aggression mot Ukraina.

Uppgifterna kommer från den Moskva-baserade nyhetsbyrån Interfax som har filialer i flera västländer, bland annat Storbritannien, USA och Tyskland, rapporterar The Guardian.

“Leder bara till förstörelse”

Ordförande för det politiska partiet Servant of the People Olena Shuliak kommenterade beslutet på Telegram.

– Äntligen kommer vi att sluta tolerera vår politiska “ryska fred”, som bara leder till förstörelse i Ukraina, framhäver hon.

Förbjuder ryska hyllningar

Utkastet till lagförslaget har legat på Ukrainas parlaments officiella hemsida sedan 28 mars. Enligt Olena Shuliak gick det nya förslaget igenom med 330 röster.

Lagen förbjuder även partier som på något sätt hyllar eller rättfärdigar handlingar av aktörer som utövar våld och väpnade aggressioner mot Ukraina.

Ryssland kan officiellt förklara krig

Samtidigt kommer uppgifter om att Ryssland officiellt är på väg att förklara krig mot Ukraina, erfar Sky News.

I Ryssland råder kraftig censur och det är i landet förbjudet att kalla kriget för ett krig. Istället benämns invasionen som en “specialoperation”.

Militär eskalering

Enligt amerikanska tjänstemän kan det nu komma att förändras den 9 maj, då Vladimir Putin tidigare har uppgetts vilja ropa ut segern.

Nu kan det istället bli en dag där krigsförklaringen blir officiell och den militära aktiviteten eskalerar ytterligare.

Kan mobilisera reserver

Om Putin officiellt förklarar krig med Ukraina får han möjlighet att mobilisera reservstyrkor. Dessutom kan han kalla in värnpliktiga, rapporterar Sky News.

Ryssland har under kriget i Ukraina lidit stora förluster. Tidigare i veckan rapporterade bland annat det brittiska försvarsdepartementet att en fjärdedel av Rysslands marktrupper är stridsodugliga.

Foto: K. Hubert

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen