UPPGIFTER: Tvärvänder om elskatten

2024 12 12

Under Tidöregeringens första tid vid makten har elskatten höjts med 12 procent.

Förra året höjdes den med 4,5 öre per kWh och vid årsskiftet höjs den med 1,5 öre per kWh.

Elskatten höjs automatiskt som en del av indexuppräkningen, men Tidöpartierna har tidigare lovat att pausa indexeringen.

I valrörelsen lovade M, L och KD att sänka elskatten.  

– Om Damberg (dåvarande finansminister, reds anm) inte klarar av att sänka elskatten kan jag ta över, framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) innan valet 2022.

Uppgifter: Vänder om skatten

Trots löftena har elskatten alltså höjts.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har förklarat höjningarna med att behovet av att lösgöra pengar till stora satsningar på elsystemet har vägt tyngre.  

– I budgetprioriteringar så har de gjort det, sade hon till SVT i slutet av oktober.

I dag låter det dock annorlunda.

Enligt Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt är regeringen på väg att tvärvända i frågan.

I stället för att höja elskatten planerar Tidöpartierna att sänka den omstridda skatten, uppger Sjöstedt.

– Det är föremål för förhandling, as we speak, säger han till GP.

Sverigedemokraterna har också framhållit att man vill sänka elskatten. Trots det har partiet inte stoppat regeringens höjningar.

Enligt Oscar Sjöstedt har SD tvingats prioritera en annan fråga.

– Vi sa att vi skulle komma till rätta med de höga drivmedelspriserna, det har vi ju gjort. Jag och Jimmie sa att dieseln skulle bli 10 kronor billigare per liter, det är den, säger han till GP och konstaterar att det nu är läge att ”skifta fokus till elpriserna”.

Fakta elskatten

- Elskatten är en fast kostnad som tas ut för varje enskild kilowattimme el som du har använt. Det är alltså inte en procentuell andel av dina kostnader som det är för moms eller inkomstskatt. Kunder kan minska sina kostnader för energiskatt genom att använda mindre el.

- Från och med 1 januari 2018 betalar kunder elskatten genom sin elnätsfaktura. Innan år 2018 betalades energiskatten via elhandelsfakturan. Det är elnätsföretagen som fakturerar elskatt och som sedan redovisar och betalar pengarna vidare till Skatteverket.

- Elskatten höjdes från och med 1 januari 2024 till 53,5 öre per kWh (inklusive moms). Höjningen motsvarar 4,5 öre per kWh då energiskatten 2023 var 49 öre per kWh. Denna skattesats gäller för de flesta kunder i Sverige. 

Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige kan förlora 13 miljarder kronor

2025 05 29

Nya uppgifter indikerar att Sverige riskerar en samhällsekonomisk förlust på närmare 13 miljarder kronor.

Svenska Hamnarbetarförbundet, HF, har meddelat varsel om strejk. Blockadåtgärder har riktats mot Sveriges Hamnars medlemsföretag.

Beskedet ligger kvar trots att ett avtal med Transportarbetareförbundet står klart. Enligt Transportföretagen omfattas alla Sveriges hamnarbetare, även medlemmarna i HF, av det nya avtalet.

Nu presenterar branschorganisationen en ny rapport som pekar på att Sverige riskerar att gå med miljardförluster om strejken håller i sig.

291 miljoner per dag

Rapporten är framtagen av Handelns utredningsinstitut, HUI, på uppdrag av Transportföretagen.

Uträkningen är baserad på ett scenario “med total strejk från alla hamnarbetare”, framhåller organisationen.

Det argumenteras för att HF har en vana av att förlänga strejker. Blir det som 2017, då total strejk varade i 44 dagar, skulle det enligt analysen innebära 291 miljoner kronor per dag i förlust för förseningar och alternativa transportlösningar.

Det motsvarar 12,8 miljarder kronor för hela räkneexemplet.

– Hamnarna är livsviktiga för ett litet exportberoende land som Sverige. När hamnarna stannar får inte industrin sina råvaror, handeln får inte ut sina produkter och sjukvården riskerar att stå utan viktiga leveranser, säger Johan Grauers, förhandlingschef på Sveriges Hamnar, i en kommentar.

Kan bli ännu mer

Egentligen bedöms den verkliga kostnaden kunna bli ännu större. Den exakta följden av produktionsstopp, förlorade kontrakt och förseningsböter är svår att förutse.

– Det är lätt att underskatta hur beroende vi är av fungerande godsflöden, men ett stopp slår direkt mot människors vardag – från jobben i fabriken till varorna på butikshyllan. Dessutom är hamnarna sårbara i det oroliga omvärldsläge som råder. Hamnarna är avgörande utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv, säger Johan Grauers.

LÄS MER: 22 000 företagare överväger att lägga ner helt

Nya överläggningar på gång

Det var tidigare i maj som Hamnarbetarförbundet varslade om strejk i alla svenska hamnar med start 21 maj. Bakgrunden är att facket vill få till förändringar i det nya kollektivavtalet.

– Det är ett inledande varsel för att få fart på förhandlingarna. Det är högst troligt att vi lägger fler om vi inte kommer någonstans, sade Erik Helgeson, vice ordförande i förbundet, till Arbetet vid beskedet.

Parterna har kallats till nya överläggningar på måndag den 2 juni.

– Vi försökte gå in i dagens förhandlingar utan prestigelåsningar eller ultimatum för att försöka hitta lösningar som kan förbättra situationen utan att någon tappar ansiktet. Men det var tydligt att arbetsgivarsidan än så länge inte anser att det finns något kompromissutrymme, säger Erik Helgeson i ett uttalande.

LÄS MER: Varuhuskedja i kris – har 85 butiker i Norden

Foto:

Text: Redaktionen

Hela Sverige uppmanas att tänka om – många missar klassisk trafikregel

2025 05 29

I snart hundra år har högerregeln varit en viktig del av Sveriges trafikregler.

Sedan 1930-talet har högerregeln funnits som en grundregel i trafiken och bland annat tillämpats i korsningar där det saknas vägmärken.

Den klassiska trafikregeln gäller i bostads- och parkeringsområden där vägar möts men inte har en tydlig reglering.

Men trots att högerregeln nästan har 100 år på nacken glömmer många svenskar bort vad som gäller ute på vägarna.

– Högerregeln är en skyldighet, som så mycket annat i trafikmiljön, som innebär att fordon som närmar sig från höger har företräde. Men den glöms ofta bort i både små och stora samhällen, där inofficiella huvudleder ofta tagit över och styr trafiken, säger Jacob Sidenvall på Riksförbundet M Sverige.

Uppmaningen: Tänk tvärtom

Nu går M Sverige – landets största konsumentorganisation för bilister – ut med en uppmaning till alla bilförare.

Bilister uppmanas att förutsätta att högerregeln alltid gäller.  

– I stället för att leta efter något som inte finns, förutsätt att högerregeln alltid gäller, precis som det står i trafikförordningen, och leta efter undantagen, alltså huvudledsmärket, stopp- eller väjningspliktskylten för trafik som kommer från höger, en upphöjd trottoar och så vidare, så lär man sig snabbt var högerregeln gäller, förklarar Jacob Sidenvall.

Det här gäller

Trafikordningen fastslår följande när det gäller högerregeln:

När två fordons kurser skär varandra har förare väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger utom i de fall som avses i 21-23 §§. 18 § Trafikförordningen (1998:1276)

– Just uttrycket ”närmar sig” har också betydelse för hur man ska bete sig, och betyder just att fordon som närmar sig, och som alltså rör sig fram mot en korsning från höger, äger företräde och ska få köra före, framhåller Jacob Sidenvall

Foto: M. Teirlinck

Text: Redaktionen