11dec25

UPPGIFTER: Två partier ljuger för konsumenterna

2025 06 03

Två av Sveriges politiska partier uppges ge missvisande information till konsumenter.

Matpriser är en fråga som har engagerat många svenskar de senaste åren.

Priser har stigit kraftigt på grund av inflation, samtidigt som det också talas om ”krympflation”, alltså företeelsen att förpackningarna blir mindre utan att priset sänks.

Frågan är också het i den politiska debatten – men nu kommer uppgifter om att två partier har gett konsumenterna missvisande information.

Är missvisande

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har kommit med flera felaktiga påståenden om krympflationen, rapporterar SVT i en granskning.

Partierna har satsat hårt på att vinna väljare genom att prata om matpriser, men flera av deras påståenden uppges vara missvisande.

S och V har bland annat kommit med exempel som gäller förpackningar som minskades för över fem år sedan, före de stora prisökningarna, enligt kanalen.

Partierna anklagas för att ha kommit med flera missvisande exempel.

Felaktiga exempel

I en video som Nooshi Dadgostar (V) lagt upp på Tiktok tar hon upp flera missvisande exempel på krympflation, enligt kanalen.

Det handlar bland annat om Bregott, vars paket har minskat, men enligt forskaren Fredrik Lange vid Handelshögskolan så beror det på ökade mejeripriser snarare än på krympflation.

Ett annat missvisande exempel i Dadgostars video är kaffe från Arvid Nordquist, som påstås har minskat från 500 till 450 gram. Det stämmer dock inte, eftersom det rör sig om två olika sorter där den på 450 gram är ekologisk, enligt kanalen.

V slår ifrån sig kritiken.

– Vi har använt oss av uppgifter som också funnits i nyhetsmedier och försökt göra content på det. Det är ingen nyhetsförmedling vi håller på med, säger Anna Herdy (V), kommunikationschef, till kanalen.

Även Magdalena Andersson (S) har kommit med flera missvisande exempel, bland annat exempel som är åtta år gamla, enligt granskningen.

Kilopriset ökar

Flera fall som tas upp som exempel på krympflation anses alltså vara missvisande, bland annat enligt forskning från Handelshögskolan.

Krympflation är dock ett verkligt problem, vilket bland annat Matpriskollen har varnat för.

– Att göra en förpackning mindre är inget konstigt, men krympflation innebär dessutom att styckpriset eller kilopriset ökar. Jämförpriset ökar för mig som konsument, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till TV4.

Enligt Matpriskollen finns det en rad exempel på krympflation. Det handlar bland annat om riven mozzarellaost, smörgåsskinka, blöjor Up & Go, tandtråd och tuggummi, enligt kanalen.

Foto: M. Blan

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen