UPPGIFTER: Tusentals unga skadas – stor inspektion inleds

2023 06 05

Tusentals unga i Sverige skadar sig på jobbet.

Under sommaren 2022 råkade drygt 1 500 ungdomar ut för arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.  

Nu väljer myndigheten att agera.

Arbetsmiljöverket inleder en inspektion av arbetsplatser som är vanliga bland ungdomar i Sverige.

Myndigheten kommer att granska flera branscher –  hotell, restaurang och café, detalj- och partihandeln, camping, vandrarhem och fastighetsskötsel.

– Många olyckor går att förebygga om nyanställda får en bra introduktion och handledning. Det blir extra viktigt i sommar, när ungdomarna kommer ut på sina första sommarjobb, så att de får en säker start i arbetslivet, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Större risk

Ungdomar löper större risk än andra att råka ut för olyckor på jobbet.

Gruppen är överrepresenterade  i statistiken över anmälda arbetsskador.

Flest olyckor inträffar under sommaren.

Under de senaste fem somrarna har 7 200 ungdomar mellan 16 och 24 år anmält att de skadats i arbetsolyckor med sjukfrånvaro. 

– De vanligaste orsakerna till olyckorna är förlorad kontroll över transportmedel, som truckar. Det är också vanligt med belastningsskador som orsakas av tunga lyft inom omsorgen och olyckor som involverar verktyg, till exempel vassa knivar, framhåller Arbetsmiljöverket.

Flera brister

Myndigheten har tidigare granskat flera av de branscher där många ungdomar arbetar.

Inspektionerna har visat att  det ofta saknas rutiner för att undersöka, riskbedöma och åtgärda risker i arbetsmiljön.

Erna Zelmin går nu ut med en skarp uppmaning till Sveriges arbetsgivare.

– Arbetsgivarna behöver ta hänsyn till att många sommarjobbare är oerfarna, kan vara ovana vid den utrustning som används och kanske inte vågar fråga om de är osäkra. Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av sitt jobb.

Fakta branscher med flest antal anmälda arbetsolyckor bland unga

Unga kvinnor, 16-24 år (juni, juli, augusti 2018-2022)

Vård och omsorg; sociala tjänster- 803

Handel samt reparation av motorfordon – 524

Hotell- och restaurangverksamhet – 292

Transport och magasinering – 284

Tillverkning – 249

Unga män, 16-24 år (juni, juli, augusti 2018-2022)

Tillverkning – 726

Uthyrning, fastighetsservice mm – 683

Byggverksamhet – 682

Handel samt reparation av motorfordon- 566

Transport och magasinering – 512

Källa: Arbetsmiljöverket

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen