UPPGIFTER: Tusentals civila dör i Ryssland – Putin utropar kris

2024 01 26

Flera tusen personer uppges frysa ihjäl inne i Ryssland.

Omfattande strömavbrott har plågat den ryska befolkningen i flera månaders tid. I många fall har det resulterat i en livsfarlig brist på uppvärmning.

Det hävdar det brittiska försvarsdepartementet i en ny rapport.

– De senaste månaderna har det varit värmeavbrott i 16 områden runtom i Ryssland. Dessa avbrott sker samtidigt som det är minusgrader och är en expansion av ett befintligt problem som har plågat ryska städer i årtionden, framhåller departementet på X, tidigare Twitter.

– Men som sannolikt blivit mer akut på grund av rysk krigstidspolitik.

"Kanske tusentals döda civila"

Enligt Storbritannien har Ryssland metodiskt prioriterat militära utgifter framför sin egen civilbefolkning, vilket resulterat i att offentlig infrastruktur inte längre håller måttet.

– Dessutom har mobilisering sannolikt lett till brist på arbetskraft inom alla branscher inklusive kvalificerade värmeingenjörer och rörmokare.

Krisen är allvarlig, menar Jason Jay Smart, politisk expert inom postsovjetisk och internationell politik.

– Det har gjorts uppskattningar om att kanske tusentals ryska civila har frusit ihjäl, säger han till Newsweek.

"Nära bristningsgränsen"

Experten håller med om att krisen uppkommit som en följd av att Kreml drivit regionala guvernörer i Ryssland till att göra nedskärningar av infrastrukturen sedan 2022 för att finansiera kriget i Ukraina.

– Detta är ytterligare ett tecken på att Ryssland blir allt mer instabilt och närmar sig bristningsgränsen, säger Jason Jay Smart.

Krisuppmaning till ministern

Putin, som förväntas bli omvald som president i mars, har nu börjat möta motreaktioner från den egna befolkningen.

Diktatorn uppges också ha insett nödläget och har enligt Storbritanniens försvarsdepartement vädjat till Aleksandr Kurenkov, rysk minister för nödsituationer, att lösa problemet.

– Det är en nyckelfråga för Putin inför det kommande ryska presidentvalet, understryker departementet.

25 procent av Moskva

Omkring 25 procent av Moskvas invånare ska ha varit utan värme under den brutala vintern i januari, uppger Newsweek.

Bland annat uppges en 60-årig rysk marinofficer ha frusit ihjäl i sitt hem nära St. Petersburg efter att ha förlorat strömmen 3 januari.

Den amerikanska tidningen skriver också att det inhemska missnöjet växer mot regimen på grund av stigande kostnader för matvaror och skenande inflation som följd av de västerländska sanktionerna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen