21 okt 26

UPPGIFTER: Tung smäll för hushållen – ”kan höja hutlöst mycket”

2024 02 16

IKEM, bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges innovations- och kemiföretag, varnar för att många hushåll kan åka på en rejäl ekonomisk smäll de kommande åren.  

I ett pressutskick flaggar IKEM för att Energimarknadsinspektionen med stor sannolikhet kommer att öka elnätsägarnas intäktsramar för kommande regleringsperiod 2024-2027.

En ökning som kommer att leda till kraftigt höjda elnätsavgifter, enligt IKEM.

– Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. 

– Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhåller branschorganisationen.

Därför höjs avgiften

Eftersom elnätsägarnas investeringar slutligen betalas av konsumenterna blir den befintliga avgiftsmodellen en dyr historia för många elkonsumenter, uppger IKEM.

I dag utgår beräkningsmetoden från en så kallad kapacitetsbevarande princip.

– Den innebär att konsumentens avgifts sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes. Konsumenterna betalar med andra ord 2023 års nybyggnadspris på hela elnätet, oavsett faktiskt byggår, förklarar organisationen.

”Hög tid att reformera systemet”

Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatpolitik vid IKEM, sågar det nuvarande systemet.

– För elintensiva företag, som utgör en stor del av IKEM:s medlemsbas, kan dessa avgiftshöjningar resultera i betydande ekonomiska utmaningar. Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad, säger hon och tillägger:

– Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: M. Lis 

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen