UPPGIFTER: Trump ställer krav – europeiska soldater ska vakta Ukraina

2024 11 08

USA:s nyvalde president Donald Trump kräver att europeiska länder ska skicka soldater till Ukraina i ett framtida skede.

Det uppger tre källor nära Trump, rapporterar Wall Street Journal.

Enligt källorna vill Trump frysa konflikten vid nuvarande frontlinje och skapa en demilitariserad zon i östra Ukraina.

Den 1 300 kilometer långa zonen ska patrulleras av soldater från Europa om Trump får sin vilja igenom.

– Trump kommer kräva att allierade i Europa skickar in sina trupper, säger en källa till tidningen.

Ryssland ockuperar för närvarande ungefär 20 procent av ukrainskt territorium i söder och öster.

Vicepresidenten ger liknande besked 

Trumps vicepresident JD Vance har också talat om en demilitariserad zon mellan Ryssland och Ukraina.

Enligt vicepresidenten ska zonen bevakas på ett sätt som gör att Ukraina inte attackeras på nytt.

– Den är kraftigt bevakad så att ryssarna inte invaderar igen. Ukraina behåller sin oberoende suveränitet, sade JD Vance till NBC News i mitten av september.

Natointrädet skjuts upp

Wall Street Journals källor berättar också att Trump funderar på att stoppa ett ukrainskt inträde i Nato de kommande decennierna.

Enligt en idé ska ett ukrainskt medlemskap i Nato skjutas fram i minst 20 år i utbyte mot fortsatta amerikanska vapenleveranser till Ukraina.

Stoppa vapenstödet

Två av Trumps rådgivare, ex-generalerna Keith Kellogg och Fred Fleitz, har föreslagit att USA ska stoppa alla vapenleveranser till Ukraina om landet inte går med på att inleda fredsförhandlingar med Ryssland.

Samtidigt föreslår rådgivarana att ett liknande krav ska ställas på Ryssland. Om den ryska diktaturen vägrar att diskutera villkoren för vapenvilan kan USA öka sitt militära stöd till Ukraina.

LÄS MER HÄR:

Panikdrag från USA – enda alternativet för Ukraina

UPPGIFTER: Putin ställer krav på Trump – ”kommer ringa snart”

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen


Klassiskt hotell går i konkurs – efter 122 år

2024 11 06

Ett anrikt Stockholmshotell går i konkurs.

Det är klassiska Waxholms hotell som har skickat in en konkursansökan.

Hotellet har funnits sedan 1902 men har nu fått det tufft.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Det gick inte”

Ägaren Therese Liljeqvist förklarar situationen i ett känslosamt inlägg på Facebook.

– Det gick inte. Jag är helt förtvivlad idag för jag har nyss skickat in konkursansökan för Waxholms Hotell. Det är så sorgligt, men det finns ingen annan utväg när de sista halmstrån jag greppade efter inte visade sig hålla, förklarar hon.

– Jag sa upp hyresavtalet i juni och skulle lämnat sista september, och sen accepterade jag att driva hotellet vidare även i oktober för att ge fastighetsägaren ytterligare tid för att hitta en ny operatör. 

– Någon ny operatör har inte presenterats och att fortsätta att driva hotellet med nuvarande hyra och villkor går bara inte.

Efter 122 år

I oktober 1902 öppnade det nybyggda Waxholms Hotell under ledning av Augusta Karlsson. 

En tallrik smör, ost och sill med brännvin kostade då 55 öre, betonar hotellet via sin webbsida.

Krögarna Åke Söderquist och Nicky Forbes tog över driften av hotellet 1981 och lyckades locka mängder av besökare till hotellet.

– 1982 sändes tv-programmet Waxholms 1:an med Bengt Bedrup direkt från Waxholms Hotell och Badholmen som gav bra publicitet och lockade besökare, framhåller Waxholms hotell.

“Har kämpat hårt”

Therese Liljeqvist förklarar att hon ska “jobba igenom allt vad en konkurs kan innebära” och “sätta ny kurs”.

– Jag och all personal på hotellet har kämpat så hårt och det gör ont i själ och hjärta att det ändå slutar såhär, kanske med stängning och kanske med arbetslöshet, detta trots att så mycket har utvecklats positivt på hotellet. Men nu är det som det är. 

Hotellet kommer eventuellt att fortsätta vara öppet under november månad.

Det finns dock beslut som konkursförvaltaren måste ta som kan påverka driften och mycket är oklart gällande vad som blir av situationen framgent.

Arkivfoto: C. Cortijo

Text: Redaktionen


Många svenskar får samma mejl – radera direkt

2024 11 07

Ett nytt bluffmejl cirkulerar.

På nytt är bedragarna igång och försöker lura folk på pengar.

Den här gången är det bluffmejl som uppmärksammas.

Närmare bestämt är det bedragare som utger sig för att vara leveransjätten DHL.

Det rapporterar Råd & Rön.

Så lyder mejlet

Enligt Råd & Rön lyder bluffmejlet som följer:

– Vi hoppas att detta meddelande når dig väl. Vi beklagar att vi inte kunde slutföra leveransen av ditt paket. För att lösa detta problem och säkerställa en framgångsrik leverans, vänligen kontakta oss på [email protected] så snart som möjligt.

– Vårt team finns här för att hjälpa dig och se till att du får ditt paket så snart som möjligt. Tack för din förståelse och samarbete.

Radera direkt

Det rör sig alltså om ett bluffmejl och det bör raderas direkt.

Bedragarna låtsas vara från DHL och i vanlig ordning är det svårt att skilja på vad som är riktigt och vad som är bedrägeri.

Ovanstående mejl är hur som helst ett försök till nätfiske och ingenting man ska lyssna till.

Det är nätfiske

Nätfiske har blivit ett allt större problem i Sverige.

Polisen förklarar.

– Nätfiske som även kallas phishing är när bedragare på olika sätt "fiskar" efter dina uppgifter. 

– Var misstänksam om du exempelvis får mejl med uppmaning om att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter. Följ aldrig sådana uppmaningar.

Gör detta

Den som blir utsatt för nätfiske har ett antal saker att sätta igång med direkt.

- Vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms.

- Om du misstänker att du blivit utsatt för nätfiske ska du göra en polisanmälan och kontakta din bank.

Bedragare blir allt smartare och använder många olika typer av metoder för att försöka lura folk på pengar.

Ofta används kända varumärken - vilket är varför man bör vara uppmärksam på märkliga och suspekta meddelanden som kommer från sådana avsändare som låtsas vara aktörer som Ikea, DHL eller polisen.

Foto: J. Morgan

Text: Redaktionen