UPPGIFTER: Trump ger Europa chockbesked om Nato

2024 12 20

Donald Trump uppges komma med ett stenhårt krav på Natos medlemsländer.

Donald Trump har länge varit missnöjd med hur Nato fungerar.

Han anser bland annat att de västeuropeiska länderna tar för lite ansvar för sin egen säkerhet.

Nu kommer uppgifter om att den tillträdande amerikanska presidenten kommer att ställa ett blytungt krav på Natos medlemsländer, rapporterar Financial Times.

Ställer hårt krav

Trump kommer att kräva att Natos medlemsländer ska lägga hela 5 procent av sin BNP på det egna försvaret, uppger tidningen.

I dagsläget krävs bara att Natomedlemmar lägger 2 procent av BNP på försvarsutgifter.

9 av Natos medlemsländer uppnår inte ens det målet.

Men enligt källor till Financial Times har medlemmar ur Donald Trumps team framfört till europeiska tjänstemän att de alltså kommer att kräva att alla Natoländer lägger 5 procent på försvaret.

Hård retorik

Beskedet från Trump och hans team kan dock vara ett förhandlingsbud, uppger tidningen. Det är möjligt att Trump i praktiken skulle nöja sig med mellan 3 och 3,5 procent.

Trump har tidigare varit väldigt hård i sin retorik om europeiska Natomedlemmar som han anser inte tar tillräckligt stort ansvar för sin egen säkerhet.

Han har bland annat sagt att han skulle ”uppmuntra” Ryssland att attackera Natomedlemmar som inte uppfyller Natos krav när det gäller försvarsutgifter.

Donald Trump är dock inte ensam om att sätta press på Europa när det gäller försvarsutgifter.

Även Natochefen ställer krav

Även Natochefen Mark Rutte har nyligen gått ut och uttalat sig i frågan.

Han anser att Europa måste skifta till ett tankesätt som är mer anpassat efter att vi lever i krigstider, rapporterade BBC tidigare i december.

Mark Rutte påpekade att de europeiska Natomedlemmarna spenderade uppemot 3 procent av sin BNP på försvaret under Kalla kriget.

– Om vi inte spenderar mer tillsammans nu för att förebygga krig, kommer vi att betala ett mycket, mycket, mycket högre pris längre fram för att utkämpa det, sade Mark Rutte, enligt kanalen.

Han tillade att Ryssland lägger en tredjedel av sin statsbudget på militären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen