UPPGIFTER: Trump är förbannad – “Det gör honom galen”

2025 02 09

Källor inifrån uppger att Donald Trump är arg.

Den amerikanska presidenten utlovade under presidentkampanjen att deportera många illegala invandrare.

Det har varit en av Trumps högst prioriterade ämnen inför hans tillträde.

Nu uppges han vara förbannad över att det går för långsamt, rapporterar NBC News.

Under press

Anställda vid berörda myndigheter är under allt större press att öka antalet gripanden och utvisningar av papperslösa invandrare.

Detta eftersom president Donald Trump har uttryckt ilska över att antalet personer som utvisats under de första veckorna av hans administration inte är högre.

Det uppger tre källor som är bekanta med diskussionerna vid den federala migrationsmyndigheten ICE och Vita huset. 

“Gör honom galen”

En källa framhåller att presidenten blir ”arg” över att fler människor inte deporteras och att meddelandet vidarebefordras till ”gräns-tsar” Tom Homan.

– Det driver honom till vansinne att de inte deporterar fler människor, säger källan.

11 000 till Mexiko

Mexiko har tagit emot nästan 11 000 deporterade migranter från USA sedan den 20 januari då USA:s president Donald Trump tillträdde, uppger Mexikos president Claudia Sheinbaum.

Vid en presskonferens på fredagsmorgonen tillade Sheinbaum att Mexiko också har skickat tillbaka deporterade migranter till Honduras med både flyg och marktransport.

Det rapporterar Reuters.

USA-nyheter: Försvunnet flygplan har hittats – inga överlevande

En utmaning

Utöver deporteringar och gränsfrågan prioriterade även Trump kostnadskrisen i USA under hans kampanjande.

Trump sade till väljare att han skulle få ner inflationstrycket som har urholkat många amerikaners plånböcker.

Inflationen är alltjämt ett större problem i USA än vad det är i exempelvis Sverige, där inflationstakten ligger kring Riksbankens mål på 2 procent.

I USA tycks inflationstakten ha fastnat närmare 3 procent - och den amerikanska centralbanken Fed har satt räntesänkningar på paus samtidigt som man inväntar ytterligare inflationssiffror framöver.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen