UPPGIFTER: Trisslotter stoppas i butiker

2024 05 17

Det kan bli betydligt krångligare för den som vill köpa en Trisslott i framtiden.

Den populära skraplotten kan förbjudas i fysiska butiker.

– En nyligen presenterad utredningen vill i praktiken sätta stopp för trissförsäljningen i dagligvaruhandeln.

Det säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, i ett uttalande på branschorganisationens Youtubekanal.

Stopp för betalkort

Bygdeson hänvisar till regeringens utredning ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.

I utredningen föreslås det att ett förbud ska införas mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter.

– Det man vill göra är att förbjuda spel på kredit, vilket kan tyckas vara lovvärt, men som förslaget är formulerat innebär det att det blir stopp för allt att spel på kredit, inklusive alla former av betalkort, säger Pär Bygdeson och tillägger:

– Om det här förslaget går igenom riksdagen kommer den som säljer Trisslotter, eller andra spel i butik enbart kunna ta emot betalning via kontanter eller swish.

Livsmedelshandlarna ska kommentera utredningens förslag i ett remissvar som ska skickas till regeringen senast torsdagen den 23 maj. 

Pär Bygdeson konstaterar att organisationen kommer uppmana regeringen att ändra förslaget.  

– Från Livsmedelshandlarnas sida kommer vi att påpeka problemen med detta och begära att alla betalsätt ska vara godkända vid köp av spel i fysisk butik.

Fakta: Trisslotten

- Sveriges mest sålda skraplott

- Lanserades 1986

- Det säljs omkring 300 000 Trisslotter varje dag

- Under 2022 blev antalet miljonvinster på Triss 88 stycken. Det totala vinstvärdet för samtliga Trisslotter uppgick till 182 300 000 kronor

- Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 Trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer, vilket skulle kosta 986 280 kronor

Källor: Svenska Spel, Compricer resp CasinoWings

Foto: Svenska Spel

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort ras vid museum – flera turister på platsen

2025 07 08

Ett större ras har inträffat vid Gruvmuseet i Norberg.

Nu inleds en räddningsinsats. 

Flera patruller från både räddningstjänsten och polisen har larmats till platsen.

"30-40 meter"

Enligt SOS Alarm handlar det om ett ras i ett gruvhål med en diameter på cirka 30-40, rapporterar Expressen. 

– Flera turister ska ha befunnit sig vid platsen i samband med händelsen, framhåller polisen i ett uttalande.

Sätter upp stängsel

I nuläget finns det inga uppgifter om personskador.

– Markägare och kommunen är informerade och kommer att sätta upp extra stängsel kring gruvhålet, uppger polisen.

Området avstängt

Norbergs kommun har kommenterat händelsen i ett inlägg på Facebook.

Enligt kommunen har ett ras skett vid sidan av Gruvmuseumet.

– Tills vidare är området avstängt. Även Linnevägen är avstängd framför museet.

Norbergs kommun kommer uppdatera löpande om händelseutvecklingen.

LÄS MER: Två personer har hittats döda

FAKTA: Gruvmuseet i Norberg

- Norbergs Gruvmuseum ligger i Kärrgruvan, strax utanför Norbergs centrum. Här kan besökare ta del av Norbergs tusenåriga historia av bergsbruk och järnhantering.

Museet är idag inrymt i byggnaden ovanför Risbergs konstschakt - och om besökare vill kan man kika ner i schaktet. I gruvmuseet finns idag linspelsdriven hisskorg för persontransporter, ett matrum, ett litet förmanskontor och en smedja. Här finns borrsmedens redskap och den gamla träpusten som fortfarande används.

- I museet finns också fotografier, modeller och föremål som skildrar gruvhanteringens historia. Besökare kan även lära dig mer om det pumpsystem som användes för att pumpa vatten ur gruvorna.

- Bakom Gruvmuseet finns Mossgruveparken där besökare kan vandra en slinga mellan vattenfyllda dagbrott och gruvor.

Källa: Visit Norberg

 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Den invasiva sammetsgetingen har upptäckts nära Sverige.

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen