UPPGIFTER: Terrorhotnivån höjs

2023 08 17

Nivån som i dag ligger på en trea på den femgradiga skalan kommer att höjas till en fyra.

Det innebär att nuvarande hotnivå går från ett ”förhöjt hojt” till ett ”högt hot”.

Beslutet kommer att meddelas på en pressträff klockan 13.

Det uppger DN på torsdagsförmiddagen.

Det är första gången som nivån höjs till en fyra sedan 2016.

De gör bedömningen

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) bedömer terrorhotnivån för Sverige och chefen för Säkerhetspolisen beslutar om densamma.

NCT är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen.

– NCT:s huvuduppgift är att göra strategiska bedömningar av terrorhotet i och mot Sverige och svenska intressen. Det innebär att NCT analyserar händelser, trender och omständigheter som påverkar terrorhotet på kort och lång sikt, skriver Säpo på sin hemsida.

Löpande bedömning

Syftet med terrorhotnivån är ge en förvarning om hur terrorhotet i Sverige bedöms att se ut under överskådlig tid.

Bedömningen görs löpande.

Den baseras bland annat på underrättelser och annan information om aktörers avsikt och förmåga att genomföra attentat.

Fakta hotnivånskalan

- Hotnivåskalan består av fem nivåer där den lägsta nivån (1) är inget identifierat hot och den högsta (5) innebär ett mycket högt hot. Varje nivå har ett brett spektra, vilket innebär att variationer kan ske inom respektive nivå. Till exempel innebär förhöjt hot (3) att det finns aktörer med både avsikt och förmåga, dvs. att ett terrorattentat kan komma att ske.

Nivåstegen i hotnivåskalan är följande:

- inget identifierat hot (1)

- begränsat hot (2)

- förhöjt hot (3)

- högt hot (4)

- mycket högt hot (5)

Källa: Säpo

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen