UPPGIFTER: Systembolagets monopol hotat

2025 01 07

Systembolagets monopol kan vara hotat, menar en nykterhetsorganisation.

Systembolagets monopol kan snart ställas inför processer i EU-domstolen.

Det kan leda till att monopolet avvecklas, menar nykterhetsorganisationen IOGT-NTO.

Detta sedan det kommit uppgifter om att EU-kommissionen inte kommer att yttra sig om den svenska regeringens planer på att tillåta gårdsförsäljning, enligt SVT.

”Långa domstolsprocesser”

IOGT-NTO menar att beskedet innebär att Systembolagets monopol står inför ett EU-rättsligt hot.

– Nu kan Sverige vänta sig långa domstolsprocesser i EU-domstolen som direkt hotar Systembolagets monopol, säger Emil Juslin, drogpolitisk chef på IOGT-NTO, i ett uttalande.

Regeringen har för avsikt att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker från och med den 1 juni 2025.

Portugal har dock kommit med invändningar mot förslaget, vilket har lett till en frysningsperiod för förslaget eftersom det kan påverka den inre marknaden, enligt kanalen.

Men enligt källor till SVT så kommer EU-kommissionen alltså inte att yttra sig i frågan, vilket i praktiken innebär att Sverige får grönt ljus, enligt kanalen.

”Vågspel med folkhälsan”

Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO menar alltså att detta kan leda till processer i EU-domstolen där Systembolagets monopol står på spel.

– Vi är många som har ifrågasatt regeringens gårdsförsäljningsförslag då det riskerar det svenska monopolet och därmed folkhälsan. Återigen väljer regeringen att inte bemöta detta utan fortsätter att spela ett vågspel med den svenska folkhälsan, menar Emil Juslin.

Det är dock långt ifrån alla som håller med om att gårdsförsäljning hotar EU:s monopol.

”Kommer kunna köpa i vanlig butik”

Samtidigt finns det också många som hoppas att Systembolagets monopol ska avskaffas.

Det gäller bland annat Moderata ungdomsförbundet, enligt Omni.

– Nu kommer vi kunna ta en öl och ett glas vin på en gård. Snart kommer vi kunna köpa det i vanlig butik, menar Muf-ledaren Douglas Thor i en kommentar till nyhetsappen.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen