UPPGIFTER: Sverige och Finland är överens – ny Natoöverenskommelse

2023 02 14

Sverige och Finland är överens om en ny Natoöverenskommelse. 

Sverige accepterar att Finland kan gå före in i försvarsalliansen. 

Det rapporterar den finska tidningen Iltalehti med hänvisning till flera utrikes- och säkerhetspolitiska källor.

Enligt källorna finns det en ”ömsesidig förståelse” mellan de nordiska grannländerna.

Uttrycket innebär att länderna håller varandra informerade om vad som händer i båda ländernas ratificeringsprocesser.

Det betyder dock inte att Sverige och Finland nödvändigtvis kommer att gå med i Nato samtidigt.

– Finland har utryckt att en situation där man går med utan Sverige kan uppstå. Den svenska regeringen har svarat att man inte avser att sätta stopp för Finlands medlemskap, utan kommer att ge sitt stöd vid ett sådant scenario, rapporterar Iltalehti.

Då blir Sverige och Finland Natomedlemmar

Enligt tidningens uppgifter räknar Finland med att bli en fullvärdig medlem av Nato redan i mars.

Sverige uppges få vänta ytterligare några månader.

– Målet är att både Sverige och Finland ska vara fullvärdiga medlemmar innan Natotoppmötet i Vilnius, uppger Iltalehti.

Samtliga Natoländers ledare kommer att delta på mötet i Litauens huvudstad mellan den 11 och 12 juli.

Sveriges medlemskap beräknas vara klart senast vid denna tidpunkt då den nya  svenska antiterrorlagstiftningen beräknas träda i kraft i början av juni.

Finland kan däremot bli en fullvärdig medlem av Nato redan i mars, om Turkiet och Ungern godkänner den finska ansökan.

– Om det sker kommer Finland att gå med före Sverige, framhåller Iltalehti med hänvisning till källor med insyn.

Öppnar för att Finland kan gå före

Tidigare under tisdagen öppnade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för att Finland kan gå före i kön. 

– Huvudfrågan är inte om Finland och Sverige blir ratificerade tillsammans, utan att båda blir ratificerade som fullvärdiga medlemmar så snabbt som möjligt, sa Jens Stoltenberg på ett försvarsministermöte i Bryssel.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Hamburgerkedja i kris – flera restauranger går i konkurs

2025 07 12

Hamburgerkedjan Brödernas har det svårt.

För några år sedan började Brödernas – och flera andra nya hamburgerkedjor – att expandera kraftigt för att möta en ökande efterfrågan i Sverige.

Sedan dess har dock hamburgerboomen dragit sig tillbaka, och Brödernas är ett av de företag som har fått det svårt.

Nu kommer besked om att fem av kedjans restauranger går i konkurs, rapporterar Mitt i.

I konkurs

Fem av kedjans restauranger i Stockholm tvingas tacka för sig.

Det handlar om lokaler i Mälarhöjden, Liljeholmsgallerian, Sickla, Rosersberg och Äppelviken.

– Man bedömde att dessa bolag inte var tillräckligt lönsamma för att fortsätta bedriva verksamhet, säger Malin Sanderson, konkursförvaltare på Advokatfirman Carler, till Mitt i.

Har sagts upp

Personalen vid de berörda restaurangerna har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Tidigare i år har flera andra Brödernas-restauranger i Stockholmsområdet tvingats stänga ner.

Det rör sig bland annat om restauranger i Kista, Hornstull, Solna strand, Farsta, Odenplan och Enskede.

Är i rekonstruktion

Det var den 16 oktober förra året som Brödernas först gav besked om att de går in i rekonstruktion.

– Syftet med rekonstruktionen är att säkra koncernens långsiktiga finansiella stabilitet och hantera de ekonomiska utmaningar som har uppstått till följd av bland annat pandemi, inflation, stigande räntor och hyreshöjningar, meddelade kedjan då.

Flera problem

De senaste åren har enligt Brödernas präglats av en serie oförutsedda händelser som skapat besvärliga förutsättningar för restaurangbranschen.

– Pandemin och följder av Rysslands invasion av Ukraina har medfört kraftig inflation med substantiellt höjda kostnader för råvaror och övriga driftskostnader, menas det.

– Detta har, tillsammans med stigande räntor och konsumenternas minskade köpkraft, förändrat förutsättningarna för koncernen och restaurangbranschen i stort. Brödernas restauranger har även drabbats av betydande hyreshöjningar. 

Läs mer: Stor prischock – ryssar drabbas vid middagsbordet

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen

Republikaner tvärvänder i kärnfrågan – trendbrott efter fyra år

2025 07 12

Republikaner tvärvänder i en av partiets absoluta kärnfrågor.

President Donald Trump vann valet 2024 bland annat för att många väljare var djupt oroade över invandring och migration.

Men nu ser många amerikaner ut att ha tvärvänt i frågan.

Även bland republikaner syns ett tydligt trendbrott, enligt en ny undersökning.

Vänder en fyraårig trend

En ny undersökning från Gallup visar en stor minskning i andelen republikaner som vill att invandringen till USA ska minska, rapporterar Newsweek.

Det rör sig om en stor förändring – från 88 procent 2024 till 49 procent i juni 2025.

Samtidigt ökar också andelen republikaner som anser att invandringen medför positiva effekter för USA.

Enligt opinionsinstitutet rör det sig om ett betydande trendbrott.

– Dessa förändringar vänder en fyraårig trend av ökande oro kring invandring som började 2021 och återspeglar förändringar bland alla större partigrupper, kommenterar Gallups Lydia Saad, enligt tidningen.

Heta känslor 2024

Förändringen syns inte bara bland republikaner, utan även bland amerikaner i stort. 2024 vill 55 procent av amerikanerna att invandringen skulle minska. Nu har den siffran sjunkit till 30 procent.

Den stora förändringen kan bero på att 2024 var ett valår som rörde upp starka känslor och åsikter om bland annat invandring, och det fanns en stor frustration avseende Joe Bidens sätt att hantera frågan.

Redan under 2024 hade invandringen dock börjat minska, vilket den har fortsatt att göra under Trumps tid i Vita huset.

Bland republikaner är stödet för Donald Trumps politik fortfarande starkt, även i invandringsfrågan, vilket också bekräftas i Gallups undersökning.

Oron har minskat

Ändå visar undersökningen alltså att många republikaner har blivit mindre skeptiska till invandring den senaste tiden. Det kan bero på att den allmänna oron över frågan har minskat.

– Ökningen av illegala gränsövergångar under Biden-administrationen utlöste ökad allmän oro över invandring och ökat krav på strängare tillämpning. Trump-administrationens snabba och synliga reaktion verkar ha avvärjt den oron, särskilt bland republikaner, säger Gallups Lydia Saad, enligt tidningen.

– Som ett resultat har amerikanernas attityder till invandring i stort sett återgått till hur de var före den senaste ökningen vid gränsen, tillägger hon.

Foto: Dyana Wing So

Text: Redaktionen