UPPGIFTER: Sverige kan komma att arrangera fredssamtal

2023 05 31

Ett möte där sådana samtal ska diskuteras kommer att hållas inom kort.

Det uppger Andrij Jermak, president Zelenskyjs stabschef, för Wall Street Journal, WSJ.

Ryssland kommer dock inte att bjudas in till samtalen.

Andrij Jermak uppger att direkta förhandlingar med Ryssland ”är omöjligt” i nuläget.

– Så länge deras trupper finns kvar på vår mark kan Ukraina inte kompromissa med sin territoriella integritet, säger han till WSJ.

Däremot planerar Ukraina att bjuda in flera aktörer som står nära Ryssland.

Det handlar om länder som Saudiarabien, Indien och Kina.

Ukraina hyser stora förhoppningar om att de två förstnämnda ska ta ett tydligare avstånd från Ryssland, uppger källor för WSJ.

Däremot är förväntningarna på Kina låga.

– Ukraina tvivlar på att landet kommer att acceptera en inbjudan, framhåller WSJ.

Sverige kan få avgörande roll

Frankrikes president Emmanuel Macron är angelägen om att det stora fredsmötet ska hållas i Paris.

Men det finns andra alternativ.

Enligt Wall Street Journals uppgifter har både Sverige och Danmark erbjudit sig att arrangera fredssamtalen.

Vidare uppger tidningen att en tiopunktsplan har tagits fram inför mötet.

Bland annat kommer följande punkter att diskuteras:

- Ett ryskt tillbakadragande

- Åtal mot personer som begått krigsbrott

- Utbyte av krigsfångar

- Ukrainas spannmålsexport 

- Säkerheten kring kärnkraftverken i Ukraina

Demilitariserad zon

Ukraina har tidigare gått ut med ett tydligt krav för att ett fredsavtal med Ryssland ska kunna upprättas.

Kyiv kräver att ett sådant avtal innefattar en demilitariserad zon på 100 till 120 kilometer i ryska regioner som gränsar till Ukraina.

– Nyckeln för en uppgörelse efter kriget bör vara upprättandet av skyddsåtgärder för att förhindra att aggressionen återkommer i framtiden, framhöll Mychajlo Podoljak, rådgivare till Ukrainas president, i ett inlägg på Twitter under helgen.

– För att säkerställa verklig säkerhet för invånarna i Charkiv, Tjernihiv, Sumy, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk-regionerna och skydda dem från beskjutning, kommer det vara nödvändigt att införa en demilitariserad zon på 100-120 kilometer i Belgorod, Bryansk, Kursk, och Rostov-republikerna, tillade han.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen