UPPGIFTER: Sverige kan komma att arrangera fredssamtal

2023 05 31

Ukraina planerar att inleda nya fredssamtal.

Ett möte där sådana samtal ska diskuteras kommer att hållas inom kort.

Det uppger Andrij Jermak, president Zelenskyjs stabschef, för Wall Street Journal, WSJ.

Ryssland kommer dock inte att bjudas in till samtalen.

Andrij Jermak uppger att direkta förhandlingar med Ryssland ”är omöjligt” i nuläget.

– Så länge deras trupper finns kvar på vår mark kan Ukraina inte kompromissa med sin territoriella integritet, säger han till WSJ.

Däremot planerar Ukraina att bjuda in flera aktörer som står nära Ryssland.

Det handlar om länder som Saudiarabien, Indien och Kina.

Ukraina hyser stora förhoppningar om att de två förstnämnda ska ta ett tydligare avstånd från Ryssland, uppger källor för WSJ.

Däremot är förväntningarna på Kina låga.

– Ukraina tvivlar på att landet kommer att acceptera en inbjudan, framhåller WSJ.

Sverige kan få avgörande roll

Frankrikes president Emmanuel Macron är angelägen om att det stora fredsmötet ska hållas i Paris.

Men det finns andra alternativ.

Enligt Wall Street Journals uppgifter har både Sverige och Danmark erbjudit sig att arrangera fredssamtalen.

Vidare uppger tidningen att en tiopunktsplan har tagits fram inför mötet.

Bland annat kommer följande punkter att diskuteras:

- Ett ryskt tillbakadragande

- Åtal mot personer som begått krigsbrott

- Utbyte av krigsfångar

- Ukrainas spannmålsexport

- Säkerheten kring kärnkraftverken i Ukraina

Demilitariserad zon

Ukraina har tidigare gått ut med ett tydligt krav för att ett fredsavtal med Ryssland ska kunna upprättas.

Kyiv kräver att ett sådant avtal innefattar en demilitariserad zon på 100 till 120 kilometer i ryska regioner som gränsar till Ukraina.

– Nyckeln för en uppgörelse efter kriget bör vara upprättandet av skyddsåtgärder för att förhindra att aggressionen återkommer i framtiden, framhöll Mychajlo Podoljak, rådgivare till Ukrainas president, i ett inlägg på Twitter under helgen.

– För att säkerställa verklig säkerhet för invånarna i Charkiv, Tjernihiv, Sumy, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk-regionerna och skydda dem från beskjutning, kommer det vara nödvändigt att införa en demilitariserad zon på 100-120 kilometer i Belgorod, Bryansk, Kursk, och Rostov-republikerna, tillade han.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen