UPPGIFTER: Sverige går med i militärpakt – med annat land

2023 10 19

Det innebär att Sverige ännu inte är en fullvärdig medlem av militäralliansen – nästan ett och ett halvt år efter att landets ansökan lämnades in.

Inleder försvarspakt

Parallellt med den segdragna Natoprocessen undersöker nu Sverige andra möjligheter till militära samarbeten.

Och man tycks nu ha träffat rätt.

En ny försvarspakt är mycket nära att inledas tillsammans med USA, erfar Svenska Dagbladet.

"I händelse av krig"

Samarbetet det handlar om gäller State Partnership Program (SPP).

En ansökan om att gå med lämnades in från svenskt håll redan i våras och det är USA som bestämmer om Sverige får lov att gå med eller inte.

– Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att få stöd av USA i händelse av kris eller krig, bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M) för SvD.

Försvarsministern: "Naturligt"

Ansökningen gjordes i skuggan av Natoprocessen och det talades sällan öppet om den.

Men enligt Pål Jonson är det både naturligt och okontroversiellt.

– Det ska ses som ett uttryck för Sveriges fördjupade samarbete med USA, där vi går från att vara partner till att bli allierad i Nato, säger ministern och tillägger att det kan ta upp till två år att bli godkända.

Skriver fördjupande avtal

SPP är en del av USA:s nationalgarde och har omkring hundra partnerländer i hela världen, varav Norge är den senaste medlemmen.

I väntan på grönt ljus till Nato tittar dock regeringen även på ytterligare militära samarbeten utöver SPP.

Ett sådant berör Joint Expeditionary Force, ett brittiskt initiativ där Sverige redan är medlem, men där Ulf Kristersson tecknade ett avtal om fördjupat försvarssamarbete i fredags.

– Det är ett informellt samarbete som fungerar innan det är riktigt, riktigt allvarligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till Dagens Nyheter vid tillfället.

Slutförhandlar

Redan då avslöjade Kristersson att nya avtal med USA är på väg in i slutförhandlingar.

Han syftade då på en uppgörelse som kallas Defence Cooperation Agreement (DCA) och som ska gälla oavsett om Sverige får tillträde till Nato eller ej.

– Norge har ett sådant, Sverige och Finland förhandlar just nu, sade Ulf Kristersson.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen