UPPGIFTER: Sverige går med i militärpakt – med annat land

2023 10 19

Sveriges ansökan till Nato har fortfarande inte ratificerats av Turkiet och Ungern.

Det innebär att Sverige ännu inte är en fullvärdig medlem av militäralliansen – nästan ett och ett halvt år efter att landets ansökan lämnades in.

Inleder försvarspakt

Parallellt med den segdragna Natoprocessen undersöker nu Sverige andra möjligheter till militära samarbeten.

Och man tycks nu ha träffat rätt.

En ny försvarspakt är mycket nära att inledas tillsammans med USA, erfar Svenska Dagbladet.

"I händelse av krig"

Samarbetet det handlar om gäller State Partnership Program (SPP).

En ansökan om att gå med lämnades in från svenskt håll redan i våras och det är USA som bestämmer om Sverige får lov att gå med eller inte.

– Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att få stöd av USA i händelse av kris eller krig, bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M) för SvD.

Försvarsministern: "Naturligt"

Ansökningen gjordes i skuggan av Natoprocessen och det talades sällan öppet om den.

Men enligt Pål Jonson är det både naturligt och okontroversiellt.

Det ska ses som ett uttryck för Sveriges fördjupade samarbete med USA, där vi går från att vara partner till att bli allierad i Nato, säger ministern och tillägger att det kan ta upp till två år att bli godkända.

Skriver fördjupande avtal

SPP är en del av USA:s nationalgarde och har omkring hundra partnerländer i hela världen, varav Norge är den senaste medlemmen.

I väntan på grönt ljus till Nato tittar dock regeringen även på ytterligare militära samarbeten utöver SPP.

Ett sådant berör Joint Expeditionary Force, ett brittiskt initiativ där Sverige redan är medlem, men där Ulf Kristersson tecknade ett avtal om fördjupat försvarssamarbete i fredags.

Det är ett informellt samarbete som fungerar innan det är riktigt, riktigt allvarligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till Dagens Nyheter vid tillfället.

Slutförhandlar

Redan då avslöjade Kristersson att nya avtal med USA är på väg in i slutförhandlingar.

Han syftade då på en uppgörelse som kallas Defence Cooperation Agreement (DCA) och som ska gälla oavsett om Sverige får tillträde till Nato eller ej.

– Norge har ett sådant, Sverige och Finland förhandlar just nu, sade Ulf Kristersson.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


Nya regler för plastpåsar

2026 08 12

Nu skärps reglerna för plastanvändning i hela EU, inklusive Sverige.

Under onsdagen träder EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) i kraft.

I korthet innefattar lagändringen skärpta krav på att minska förpackningsavfall samt öka återvinning och återanvändning.

I Sverige kommer bland annat plastpåsar för frukt och grönt att förbjudas i matbutiker. Förbud kommer även att införas för engångsplast för frukt och grönt som säljs i samlade förpackningar under 1,5 kilo.

Organisationen Håll Sverige Rent beskriver lagändringarna som betydande och konstaterar att svenska konsumenter kommer att märka stor skillnad.

– Färre engångsförpackningar kommer att finnas tillgängliga, och fler produkter kan komma att säljas i återanvändbara förpackningar. Mataffärer, restauranger och hotell kan behöva anpassa sig genom att erbjuda flergångsalternativ, uppger organisationen.

Hela listan: Förbuden i matbutiker

De skärpta kraven kommer att införas successivt. Men redan nu väntas matbutiker runt om i landet börja anpassa sig till de nya reglerna.

När det gäller förbud mot plastförpackningar i matbutiker gäller följande:

- Plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Motiveringen är bland annat risken för att plastpåsarna blir skräp och hamnar i havet. 

- Omslagsplast som används för att bunta varor förbjuds senast 2030. Exempelvis kommer majs- och ölburkar inte längre att buntas ihop med omslagsplast.

- Nät och plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Förbudet omfattar förpackningar med en vikt under 1,5 kilo.

LÄS MER: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

Övergripande syftet 

Det övergripande syftet med lagändringar är att uppnå en minskning av plastanvändningen inom EU. Målet är att varje medlemsstat ska minska sitt förpackningsavfall med 5 procent till 2030 jämfört med 2018.

– Vi välkomnar att EU nu ställer tydligare krav på producenterna och samtidigt gör det lättare för konsumenter att välja återanvändbara och mer hållbara förpackningar till sin mat och dryck. Det är nödvändigt om vi ska minska berget av engångsplast, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent. 

LÄS OCKSÅ: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: Hans resp cocoparisienne

Text: Redaktionen