UPPGIFTER: Sverige går med i militärpakt – med annat land

2023 10 19

Sveriges ansökan till Nato har fortfarande inte ratificerats av Turkiet och Ungern.

Det innebär att Sverige ännu inte är en fullvärdig medlem av militäralliansen – nästan ett och ett halvt år efter att landets ansökan lämnades in.

Inleder försvarspakt

Parallellt med den segdragna Natoprocessen undersöker nu Sverige andra möjligheter till militära samarbeten.

Och man tycks nu ha träffat rätt.

En ny försvarspakt är mycket nära att inledas tillsammans med USA, erfar Svenska Dagbladet.

"I händelse av krig"

Samarbetet det handlar om gäller State Partnership Program (SPP).

En ansökan om att gå med lämnades in från svenskt håll redan i våras och det är USA som bestämmer om Sverige får lov att gå med eller inte.

– Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att få stöd av USA i händelse av kris eller krig, bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M) för SvD.

Försvarsministern: "Naturligt"

Ansökningen gjordes i skuggan av Natoprocessen och det talades sällan öppet om den.

Men enligt Pål Jonson är det både naturligt och okontroversiellt.

Det ska ses som ett uttryck för Sveriges fördjupade samarbete med USA, där vi går från att vara partner till att bli allierad i Nato, säger ministern och tillägger att det kan ta upp till två år att bli godkända.

Skriver fördjupande avtal

SPP är en del av USA:s nationalgarde och har omkring hundra partnerländer i hela världen, varav Norge är den senaste medlemmen.

I väntan på grönt ljus till Nato tittar dock regeringen även på ytterligare militära samarbeten utöver SPP.

Ett sådant berör Joint Expeditionary Force, ett brittiskt initiativ där Sverige redan är medlem, men där Ulf Kristersson tecknade ett avtal om fördjupat försvarssamarbete i fredags.

Det är ett informellt samarbete som fungerar innan det är riktigt, riktigt allvarligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till Dagens Nyheter vid tillfället.

Slutförhandlar

Redan då avslöjade Kristersson att nya avtal med USA är på väg in i slutförhandlingar.

Han syftade då på en uppgörelse som kallas Defence Cooperation Agreement (DCA) och som ska gälla oavsett om Sverige får tillträde till Nato eller ej.

– Norge har ett sådant, Sverige och Finland förhandlar just nu, sade Ulf Kristersson.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen