UPPGIFTER: Sverige går med i militärpakt – med annat land

2023 10 19

Sveriges ansökan till Nato har fortfarande inte ratificerats av Turkiet och Ungern.

Det innebär att Sverige ännu inte är en fullvärdig medlem av militäralliansen – nästan ett och ett halvt år efter att landets ansökan lämnades in.

Inleder försvarspakt

Parallellt med den segdragna Natoprocessen undersöker nu Sverige andra möjligheter till militära samarbeten.

Och man tycks nu ha träffat rätt.

En ny försvarspakt är mycket nära att inledas tillsammans med USA, erfar Svenska Dagbladet.

"I händelse av krig"

Samarbetet det handlar om gäller State Partnership Program (SPP).

En ansökan om att gå med lämnades in från svenskt håll redan i våras och det är USA som bestämmer om Sverige får lov att gå med eller inte.

– Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att få stöd av USA i händelse av kris eller krig, bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M) för SvD.

Försvarsministern: "Naturligt"

Ansökningen gjordes i skuggan av Natoprocessen och det talades sällan öppet om den.

Men enligt Pål Jonson är det både naturligt och okontroversiellt.

– Det ska ses som ett uttryck för Sveriges fördjupade samarbete med USA, där vi går från att vara partner till att bli allierad i Nato, säger ministern och tillägger att det kan ta upp till två år att bli godkända.

Skriver fördjupande avtal

SPP är en del av USA:s nationalgarde och har omkring hundra partnerländer i hela världen, varav Norge är den senaste medlemmen.

I väntan på grönt ljus till Nato tittar dock regeringen även på ytterligare militära samarbeten utöver SPP.

Ett sådant berör Joint Expeditionary Force, ett brittiskt initiativ där Sverige redan är medlem, men där Ulf Kristersson tecknade ett avtal om fördjupat försvarssamarbete i fredags.

– Det är ett informellt samarbete som fungerar innan det är riktigt, riktigt allvarligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till Dagens Nyheter vid tillfället.

Slutförhandlar

Redan då avslöjade Kristersson att nya avtal med USA är på väg in i slutförhandlingar.

Han syftade då på en uppgörelse som kallas Defence Cooperation Agreement (DCA) och som ska gälla oavsett om Sverige får tillträde till Nato eller ej.

– Norge har ett sådant, Sverige och Finland förhandlar just nu, sade Ulf Kristersson.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen