UPPGIFTER: Sverige går med i militärpakt – med annat land

2023 10 19

Sveriges ansökan till Nato har fortfarande inte ratificerats av Turkiet och Ungern.

Det innebär att Sverige ännu inte är en fullvärdig medlem av militäralliansen – nästan ett och ett halvt år efter att landets ansökan lämnades in.

Inleder försvarspakt

Parallellt med den segdragna Natoprocessen undersöker nu Sverige andra möjligheter till militära samarbeten.

Och man tycks nu ha träffat rätt.

En ny försvarspakt är mycket nära att inledas tillsammans med USA, erfar Svenska Dagbladet.

"I händelse av krig"

Samarbetet det handlar om gäller State Partnership Program (SPP).

En ansökan om att gå med lämnades in från svenskt håll redan i våras och det är USA som bestämmer om Sverige får lov att gå med eller inte.

– Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att få stöd av USA i händelse av kris eller krig, bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M) för SvD.

Försvarsministern: "Naturligt"

Ansökningen gjordes i skuggan av Natoprocessen och det talades sällan öppet om den.

Men enligt Pål Jonson är det både naturligt och okontroversiellt.

– Det ska ses som ett uttryck för Sveriges fördjupade samarbete med USA, där vi går från att vara partner till att bli allierad i Nato, säger ministern och tillägger att det kan ta upp till två år att bli godkända.

Skriver fördjupande avtal

SPP är en del av USA:s nationalgarde och har omkring hundra partnerländer i hela världen, varav Norge är den senaste medlemmen.

I väntan på grönt ljus till Nato tittar dock regeringen även på ytterligare militära samarbeten utöver SPP.

Ett sådant berör Joint Expeditionary Force, ett brittiskt initiativ där Sverige redan är medlem, men där Ulf Kristersson tecknade ett avtal om fördjupat försvarssamarbete i fredags.

– Det är ett informellt samarbete som fungerar innan det är riktigt, riktigt allvarligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till Dagens Nyheter vid tillfället.

Slutförhandlar

Redan då avslöjade Kristersson att nya avtal med USA är på väg in i slutförhandlingar.

Han syftade då på en uppgörelse som kallas Defence Cooperation Agreement (DCA) och som ska gälla oavsett om Sverige får tillträde till Nato eller ej.

– Norge har ett sådant, Sverige och Finland förhandlar just nu, sade Ulf Kristersson.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen