UPPGIFTER: Svenskt vapen i Ryssland – Putinregimen kan korsa röd linje

2024 08 08

Kriget har kommit till Ryssland.

Två bataljoner, cirka 800 man, har inlett en ambitiös offensiv i den ryska Kurskregionen.

Enligt uppgift har styrkorna avancerat 15 kilometer in på ryskt territorium, slagit ut mängder av rysk militärutrustning och tagit flera krigsfångar.

Dessutom påstås man ha erövrat en gaspumpningsstation som transporterar gas till Europa.

Det är oklart om soldaterna tillhör den ukrainska reguljära armén eller något av de frivilliga ryska förband som slåss på Ukrainas sida i kriget.

Ukraina har inte kommenterat offensiven.

Putin bekräftar

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har uttalat sig om situationen.

Han kallar den ukrainska offensiven för ”en storskalig provokation” och bekräftar att undantagstillstånd har utlysts i Kursk.

Under onsdagen kallade Putin till krismöte.

Rysslands försvarsminister Andrej Belousov och generalstabschef Valerij Gerasimov deltog i mötet, enligt ett uttalande från Kreml.

Avancerar mot rysk stad

Enligt ryska källor pågår ”hårda strider” i närheten av städerna Sudzha och Korenevo.

– Situationen i Sudzha är mycket spänd, säger Vlitaliy Slashchov, stadens borgmästare, till Rysslands statliga nyhetsbyrå RIA.

Uppgifter: Svenskt vapen

Obekräftade uppgifter gör gällande att det svenska artillerisystemet Archer används av den ukrainska sidan i striderna på ryskt territorium.

Tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving tror att uppgifterna kan eskalera Rysslands hårda retorik om att Nato och Europa driver ett proxykrig mot landet.

Enligt experten kan uppgifterna om det svenska vapnet leda till att Ryssland ”korsar en röd linje”.

– Det kan leda till att Ryssland ännu en gång kliver över en röd linje och hotar om motangrepp, säger han till TV4.

Foto: Marcus Olsson Försvarsmakten resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya pensionsåldrar införs – få känner till det

2025 04 03

Nya riktåldrar för pension införs i Sverige.

Det meddelar Pensionsmyndigheten på onsdagsförmiddagen.

Riktåldern fastslår när det är möjligt och lämpligt att ta ut pension för olika åldersgrupper.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

Det här gäller

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, förklarar hur det nya systemet fungerar.

– Det betyder att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder om din riktålder är 67 år. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Ska motverka lägre pensioner

Riktåldern har införts för att motverka att pensionerna blir lägre i takt med att medellivslängden ökar.

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

Varje år görs prognoser på riktålderns utveckling som ger en vägledning om vilka riktåldrar som kommer att gälla framåt. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Enligt nuvarande prognos väntas riktåldern öka, eftersom medellivslängden stiger i Sverige.

Många ovetandes

Trots att riktåldern har stor betydelse för pensionen är det få som känner till fenomenet. Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är det endast åtta procent som känner till begreppet.

– Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut din allmänna pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver. När du får ditt orange kuvert och loggar in på pensionsmyndigheten.se så ser du vilken riktålder som troligen kommer att gälla för just dig, säger Monica Zettervall.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar. 

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder. 

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flykting­grupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen